Kursen är tio veckor lång, med tio tematiska avsnitt. Avsnitten börjar på en måndag och slutar på en söndag då det är deadline för inlämning av avsnittets hemuppgifter.
Kursen börjar må 4.3.2024. Sista avsnittet startar må 6.5. Kursen pågår således veckorna 10-19, 2024.
Lärandemål och allmänfärdigheter: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - Kunna redogöra för vad särskild begåvning kan innebära samt ha redskap för att kunna identifiera särskild begåvning bland barn och ungdomar - Ha en förståelse för vilka implikationer särskild begåvning kan ha för den kognitiva, sociala och emotionella utvecklingen hos barn och ungdomar. - Känna till och beskriva olika typer av undervisningsarrangemang och stödåtgärder som kan vara lämpliga för barn och ungdomar med särskild begåvning samt hur dessa dokumenteras.
Innehåll: - Särskild begåvning: definitioner, förekomst och uttrycksformer; identifiering; implikationer för kognitiv, social och emotionell utveckling - Barn med särskild begåvning i utbildningssystemet - Undervisningsarrangemang och arbetssätt - Dokumentation
Bedömning:
Bedömningsgrunder för vitsordsskala 1, 3 och 5 (vitsorden 2 och 4 finns också fortfarande kvar). Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga. Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman. För varje kurs specificeras detta ytterligare i början av varje kurs och meddelas studerande. Kunskaper som bedöms vara ytliga kan tex ha svag koppling till kurslitteratur och vara refererande till sin karaktär.
Vitsordsskala: U(nderkänd)-5.
Undervisningsspråk: Svenska.
Förkunskapskrav: Inga förkunskapskrav.
Kurslitteratur: 1. Liljedahl, M. (2018). Särskilt begåvade barn: Förskolans utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia Fortbildning AB. 2. Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: Pedagogens utmaning och möjlighet (Första upplagan.). Stockholm: Gothia fortbildning. 3. Neihart, M., Reis, S.M., Robinson N.M. & Moon, S.M. (2002). The social and emotional development of gifted children: What do we know? Waco, Tex.: Prufrock Press. 4. Robinson, A., Shore, B. M. & Enersen, D. L. (2007). Best practices in gifted education: An evidence-based guide. Waco, TX: Prufrock Press. 5. Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur. Övrig litteratur enligt utbildarens anvisningar.
Sista dagen att anmäla sig är 3.3, anmälningar gjorda efter det beaktas inte!
Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:
- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande
- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman
- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.
Studiematerial Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar
Kurslitteratur / Ändringar i kurslitteraturen nedan
Askland, L. & Sataøen, S.O. (2016). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Liber. (valda delar)
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber. (valda delar)
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Liber. (valda delar)
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan – barns första skola! Studentlitteratur. (valda delar)
Annan litteratur och material enligt kurslärares anvisningar.
Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha: - kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument - kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik - grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.
Kurslitteratur
Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Studentlitteratur. (valda delar)
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2020). Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet. Liber. (valda delar)
Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. PS-Kustannus. (valda delar)
Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5, 111-129.
Utbildningsstyrelsen. (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022.
Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen 2014.