Tidpunkt:

5.6 kl. 17.30-20.00

6.6 kl. 17.30-20.00

10.6 kl. 17.30-2000

11.6 kl. 17.30-20.00

12.6 kl. 17.30-20.00

1.8 kl. 17.30-20.00

2.8 kl. 17.00-20.00

Distanskurs på Zoom

Kursledare: Linda Österholm, doktorand i utvecklingspsykologi

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande:
- kunna definiera vad specialpedagogik är
- kunna reflektera kring inkludering, delaktighet, bemötande och människosyn
- utveckla en förståelse för mångfalden inom en grupp och ha grundläggande beredskap att möta mångfald genom differentiering i gruppen
- ha grundläggande kunskap om olika nivåer av stödformer
- känna till möjliga samarbetsformer mellan lärare

Innehåll

- kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion
- specialpedagogiken introduceras som vetenskaps- och verksamhetsområde från småbarnspedagogik till gymnasiet
- kunskap om mångfald i daghems- och skolkontext
- grundläggande kunskap och beredskap för differentiering, samundervisning och inkludering i daghem och skola
- studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, empati, bemötande och människosyn i specialpedagogik.

Litteratur:

Helin Henriksson, Ivarsson Borg, Norlin, Persson. Specialpedagogik i praktiken - Stöd och inspiration för lärare. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).

Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur. (kapitel 1) ALTERNATIVT Utgåva 1 från 2011: Specialpedagogik och funktionshinder. (kap 1).

Kinge, E. (2015). Empati – Närvaro eller metod. Lund: Studentlitteratur.

Takala, M. & Äikäs, A. (2020). Mahdoton inkluusio. Helsinki: PS Kustannus. (kapitel 1).

Westling Allodi, M. (2021). Specialpedagogik för lärare. Stockholm: Natur & Kultur (valda delar).

Artikel: Sundqvist, C. & Lönnqvist, E. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan.

Aktuella läroplansgrunder och lagstiftningar.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Sista anmälningsdag 26.5.2024 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Kursledare:
Daniel Albrecht

Tidpunkt:

Tisdag 3.9 kl. 17:00 - 20:30

Torsdag 5.9 kl. 17:00 - 20:30

Tisdag 17.9 kl. 17:00 - 20:30

Torsdag 19.9 kl. 17:00 - 20:30

Tisdag 1.10 kl. 17:00 - 20:30

Torsdag 3.10 kl. 17:00 - 20:30

Lärandemål och allmänfärdigheter:
Genomgång av olika teoretiska perspektiv på välbefinnande i utbildningskontext (t.ex. positiv psykologi, målorienteringsteorin, krav-resursteorin, Bronfenbrenners ekologiska systemteori)

Genomgång av olika symtom på negativt välbefinnande i utbildningskontext (t.ex. skolrelaterad utmattning, utmanande beteende, skolfrånvaro)

Kännedom om hur man inom utbildningskontext kan arbeta förebyggande och stödja ett positivt välbefinnande (t.ex. skolengagemang, resiliens, positiv målorientering, positivt beteendestöd)

Tillämpning av barnskyddslagen och lagen om elev- och studerandevård

Innehåll:
Kunna beskriva olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande i utbildningskontext

Känna till olika symptom (t.ex. internaliserande och externaliserande) på och riskfaktorer för ett negativt välbefinnande i utbildningskontext

Känna till förebyggande åtgärder för ett positivt välbefinnande i utbildningskontext

Kunna redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården

Undervisningsformer:
Seminarier, ledd undervisning, grupparbeten

Tilläggsuppgifter:
Denna kurs motsvarar de tidigare kurserna "Barn och ungas välbefinnande" (5 sp) samt "Elevers välbefinnande och elevvård" (5 sp).

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar. Distansundervisning 20 h. Eget arbete 115 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):

Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskapen om kursens innehåll och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: Inga förkunskapskrav

Kurslitteratur:
Milerad, J. Evidensbaserad elevhälsa (2017). Studentlitteratur

Wentzel, K. & Miele, D. (2016). Handbook of Motivation at school. Routledge. e-bok.

Hietanen-Peltola, M. m.fl. (2018). Välbefinnande genom generell riktat arbete i elevhälsogruppen inom den grundläggande utbildningen. Institutet för hälsa och välfärd. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-206-2

Olsson B-I, & Olsson, K. (2021). Barn med utmanande beteende - tidiga insatser i förskola och skola. Studentlitteratur.

Jäverby, A. (2024). Skolfrånvaro Tidiga insatser och åtgärder. Studentlitteratur.

Barnskyddslagen och lagen om elev- och studerandevård

Övrigt: styrdokument och aktuell lagstiftning. Artiklar enligt föreläsarens anvisningar.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

Sista anmälningsdag 25.8.2024 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Tidpunkt:

Måndag  28.10 kl. 17-20.15

Onsdag  30.10 kl. 17-20.15

Måndag    4.11 kl.  17-20.15

Onsdag    6.11 kl. 17-20.15

Tisdag    12.11 kl. 17-20.15

Onsdag  13.11 kl.  17-20.15

Studieform:
Distanskurs via Zoom

Kursledare:

speciallärare Catarina Lindroos

Lärandemål och allmänfärdigheter:
Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna:

• beskriva vad som kännetecknar funktionsnedsättningarna ADHD, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och vilka utmaningar dessa medför i ett pedagogiskt sammanhang
• redogöra för de vanligaste orsakerna till dessa
• ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälle

Allmänfärdigheter: Sociala och kommunikativa färdigheter. Grundläggande analytisk förmåga.

Innehåll:

• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd) och intellektuell funktionsnedsättning
• orsaker till dessa funktionsnedsättningar
• utmaningar funktionsnedsättningarna medför i daghem, skola och samhälle
• stödåtgärder och habilitering

Tilläggsuppgifter: Kursen motsvarar f.d kursen ”Funktionsvariation I” (5 sp).

Undervisningsformer: Gruppundervisning, seminarier, självstudier och diskussioner.

Examinationsformer: Skriftliga inlämningsarbeten, gruppuppgifter, skriftlig slutuppgift.

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar. Distansundervisning 25 h. Eget arbete 110 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskapen om kursens innehåll och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.

Kurslitteratur:
Frick, M., Karlberg, M., Klang, N., Kleberg, J.L., Olsson, I., Thorup, E. & Vikström, K. (2023). Elever med adhd och autism. Psykologiska och pedagogiska perspektiv. Liber.

Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur.

Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors: Opike.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Sista anmälningsdag 11.10.2024 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Kursledare:

FD Signe-Anita Lindgrén 

professor Johan Korhonen

Tidpunkt:

Läsdelen (Signe-Anita):

v.2 (1 pass) tisdag 7.1.2025 17-20:15 (inkluderar pauser)

v.3 1 pass) tisdag 14.1 17-20:15

v.4 1 pass) tisdag 21.1 17-20:15

v.5 1 pass) tisdag 28.1 17-20:15

Mattedelen (Johan):

v.6 (2 pass) tisdag 4.2 & torsdag 6.2 17-20

v.7 (2 pass) tisdag 11.2 & torsdag 13.2 17-20

Lärandemål och allmänfärdigheter:
Efter avslutad kurs förväntas den studerande:

• kunna beskriva utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter samt riskfaktorer i samband med denna.
• kunna definiera inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
• känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter
• kunna ge exempel på förebyggande och stödjande åtgärder

Allmänfärdigheter: Förmåga att se samband mellan teori och praktik. Grundläggande analytisk förmåga.

Innehåll:

• Utvecklingen av läs-, skriv- och matematikfärdigheter och riskfaktorer relaterade till utvecklingen
• Inlärningssvårigheter i läsning, skrivning och matematik
• Genomgång av kartläggningsmaterial för att identifiera och kartlägga läs-, skriv- och matematiksvårigheter
• Förebyggande och stödjande åtgärder

Undervisningsformer: Ledd undervisning, seminarier, gruppövningar och självstudier på nätet

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar (à 60 min.) Distansundervisning 30 h. Eget arbete 105 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.
Examinationsformer: Godkända kursuppgifter och aktivt deltagande. Tentamen/ inlämningsarbete.

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskapen och färdigheterna bedöms vara ytliga. Kopplingen till kurslitteraturen är svag.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskapen och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Kopplingen till kurslitteraturen är tydlig.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskapen om kursens innehåll och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl. Kopplingen till kurslitteraturen är utmärkt.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: Inga förkunskaper krävs.

Kurslitteratur:
Berch, D.B. & Mazzocco, M. (red.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Paul Brooks Pub.

Karlsson, I., Selerup Andersson, C., Olsson, E., & Östergren, M. (2023). Dyskalkyli: Definition, diagnos och intervention. Studentlitteratur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. PS-Kustannus.

Fridolfsson, I, (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Studentlitteratur.

Norén, S. (red.) (2022). Lära barn att läsa: Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Legilexi. E-bok. https://a.storyblok.com/f/129463/x/64eecfdf5f/lara-barn-att-lasa-e-bok-2022.pdf

En av följande:
Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar:
(delar ur)
Lindgrén, S.-A. (2012). Mild Dyslexia in University Students: Diagnosis and performance features in L1, L2, and L3. English Department Publications 6. Turku: Åbo Akademi University. Länk: https://www.doria.fi/handle/10024/73898

Referenslitteratur:
Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Natur och Kultur.

Clements, D. H., & Sarama, J. (2021). Learning and teaching early math: The learning trajectories approach (Third edition.). Routledge. Finns som e-bok.

Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Studentlitteratur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning

Sista anmälningsdag 16.12.2024 p.g.a förberedande arbete inför kursstart. Anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Tidpunkt: 4/3, 11/3, 18/3, 25/3, 1/4 och 8/4 2025

tisdagar kl 17-20 (6 online-studieträffar) vecka 10-15 2025

Kursledare: speciallärare Tomas Sun

Lärandemål:

• Ge exempel på olika sätt att ordna specialundervisning och kunna reflektera kring specialpedagogisk verksamhet.
• Kunna beskriva speciallärares arbete med utgångspunkt i olika styrdokument
• Kunna förklara vad mångprofessionell samverkan är och hur samundervisning kan organiseras
• Ha kunskap om planering och dokumentation av stöd
• Kunna reflektera kring speciallärarens yrkesroll och arbetsuppgifter

Innehåll:

• Organisering av specialpedagogisk verksamhet på olika stadier och i olika sektorer
• Speciallärarens yrkesroll och arbetsuppgifter
• Mångprofessionell samverkan och samundervisning
• Stödformer och pedagogiska lösningar enligt styrdokument
• Planering och dokumentation av stöd

Vitsordsskala: U(nderkänd)-5

Bedömningsgrunder (vitsorden 2 och 4 finns även kvar):
Vitsord 1: Lärandemålen uppfylls men kunskaperna och färdigheterna bedöms vara ytliga. Kopplingen till kurslitteraturen är svag.

Vitsord 3: Lärandemålen uppfylls och kunskaperna och färdigheterna bedöms vara goda. Studerande visar prov på att kunna problematisera och reflektera kring kursens teman. Kopplingen till kurslitteraturen är synlig.

Vitsord 5: Lärandemålen uppfylls mer än väl och kunskaperna och färdigheterna bedöms vara utmärkta. Studerande problematiserar och reflekterar kring kursens teman mycket väl. Kopplingen till kurslitteraturen är tydlig.

Studentens tidsanvändning och arbetsbelastning:
5 sp motsvarar ca 135 h arbete. För 1 sp beräknar man ca 27 timmar. Distansundervisning 20 h. Eget arbete 115 h: Litteratursökning och -studier, skriftliga uppgifter, gruppdiskussioner och skriftliga examinationsuppgifter.

Nivå eller typ: Grundstudier

Undervisningsspråk: Svenska

Förkunskapskrav: För att få mesta möjliga behållning av kursen rekommenderas att studerande har avlagt kursen ”Introduktion till specialpedagogik” (5 sp).

Preliminär kurslitteratur: (ej publicerad ännu av fakulteten i dagsläget)
Kauffman, J.M., Hallahan, D.P., Pullen, P.C., & Badar, J. (2018). Special Education: What It Is and Why We Need It (2nd ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315211831

Pihlaja, P. & Viitala, R. (red.) (2018). Varhaiserityiskasvatus. Jyväskylä: PS-kustannus

Villa, R.A., Thousand, J.S. & Nevin, A.I. (2013). A guide to co-teaching. Corwin Press.

Vitka, T. (2018). Laaja-alainen erityisopetus yläkoulussa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Styrdokument (Lag och förordning för småbarnspedagogik och olika utbildningsstadier; Grunderna för planen för småbarnspedagogik/läroplansgrunder/examensgrunder.

Artiklar och övrigt kursmaterial enligt lärarens anvisningar.