Tidpunkt:

8-10 juni (to-lö) 2023
kl 9-13

2-4 augusti (on-fr)
kl 9-13

Studieform:
Distanskurs via Teams

Kursledare:

Speciallärare Yvonne Silvander

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande:
- kunna definiera vad specialpedagogik är
- kunna reflektera kring inkludering, delaktighet, bemötande och människosyn
- utveckla en förståelse för mångfalden inom en grupp och ha grundläggande beredskap att möta mångfald genom differentiering i gruppen
- ha grundläggande kunskap om olika nivåer av stödformer
- känna till möjliga samarbetsformer mellan lärare

Innehåll

- kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion
- specialpedagogiken introduceras som vetenskaps- och verksamhetsområde från småbarnspedagogik till gymnasiet
- kunskap om mångfald i daghems- och skolkontext
- grundläggande kunskap och beredskap för differentiering, samundervisning och inkludering i daghem och skola
- studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, empati, bemötande och människosyn i specialpedagogik.

Litteratur:

Helin Henriksson, Ivarsson Borg, Norlin, Persson. Specialpedagogik i praktiken - Stöd och inspiration för lärare. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).

Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur. (kapitel 1) ALTERNATIVT Utgåva 1 från 2011: Specialpedagogik och funktionshinder. (kap 1).

Kinge, E. (2015). Empati – Närvaro eller metod. Lund: Studentlitteratur.

Takala, M. & Äikäs, A. (2020). Mahdoton inkluusio. Helsinki: PS Kustannus. (kapitel 1).

Westling Allodi, M. (2021). Specialpedagogik för lärare. Stockholm: Natur & Kultur (valda delar).

Artikel: Sundqvist, C. & Lönnqvist, E. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan.

Aktuella läroplansgrunder och lagstiftningar.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

Sista anmälningsdag 1.6.23, anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Tidpunkt:

1-2 september (fr-lö) 2023       
kl 18-21, 9-13
                             
15-16/9 (fr-lö)                           
kl 18-21, 9-13

29-30/9 (fr-lö)                             
kl 18-21, 9-13 (lördagen avslutas med seminarium)   

Studieform:
Distanskurs via Zoom

Kursledare:
speciallärare Daniel Albrecht

Lärandemål

Den studerande kan:
- redogöra för de mest vanligt förekommande utagerande beteendeproblemen hos barn och unga
- redogöra för olika risk- och skyddsmekanismer beträffande utvecklingen av utagerande beteende
- redogöra för och diskutera olika stödåtgärder och metoder som används på grupp- och individnivå för att bemöta utagerande beteende hos barn och unga
- beskriva evidensbaserade principer för hur man kan vägleda barn och unga gällande önskat beteende samt stödja växelverkan i klassen

Innehåll

- grundläggande kunskap om utmanande och utagerande beteende i daghem och skola
- risk- och skyddsmekanismer
- förebyggande modeller och kartläggningsverktyg
- stödåtgärder och metoder på grupp- och individnivå, t.ex. CPS-modellen och lågaffektivt bemötande
- evidensbaserade metoder för att handleda och undervisa, t.ex. positive behavior support (PBS)

Litteratur

Nordahl, T., Sorlie, M-A, Manger, T., Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Liber: Stockholm.

Olsson, B-I., Olsson K. (2017). Barn med utmanande beteende - Tidiga insatser i förskola och skola. Studentlitteratur: Lund.Eventuella nya titlar kan tillkomma i ett senare skede enligt lärarens anvisningar.

Litteratur enligt studieinriktning:
Greene, R.W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Studentlitteratur: Lund.
Greene, R.W. (2016). Hitta rätt: en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Studentlitteratur: Lund.
Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B. (2015). Beteendeproblem i skolan. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B., m.fl. (2017). Beteendeproblem inom ungdoms- och HVB-vård: lågaffektivt bemötande och konflikthantering. Natur & Kultur: Stockholm.

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

Sista anmälningsdag 25.8.23, anmälningar gjorda efter detta beaktas inte!

Tidpunkt:

2-4 oktober 2023
kl 17-20

20-21/10
kl 17-20:15, 9-13                       

3-4/11
kl 17-20:15, 9-13

Studieform:
Distanskurs via Zoom

Kursledare:

speciallärare Catarina Lindroos

Lärandemål

Den studerande kan:
- ge exempel på olika funktionsvariationer
- redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till funktionsvariationer
- ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälleInnehåll
- grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna
- kunskap om stödåtgärder och habilitering i daghem, skola och samhälle
- kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), intellektuella funktionsnedsättningar samt särbegåvning.

Litteratur

Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund:
Studentlitteratur
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.) (2012). ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki.
Jyväskylä: PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors:
Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör
vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och
möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

Tidpunkt: 

12-13 januari 2024
kl 18-21, 9-15

                             
19-20/1
kl 18-21, 9-15
                         
2-3/2
kl 18-21, 9-15                                             

Studieform:
Distanskurs

Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun

Lärandemål:
Efter kursens slut kan den studerande:
- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande
- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext
- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården
- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheterInnehåll

- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande
- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande
- tillämpning av barnskyddslagen
- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård
- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola
- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa

Litteratur

Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.

Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.

Ahtola, A. (2016). Psyykkinen hyvinvointi ja oppiminen. PS-Kustannus.

Milerad, J. Evidensbaserad elevhälsa (2017). Studentlitteratur.

Hietanen-Peltola, M. m.fl. (2018). Välbefinnande genom generell riktat arbete i elevhälsogruppen inom den grundläggande utbildningen. Institutet för hälsa och välfärd, http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-206-2  

Övrigt: Styrdokument och aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar (barnskyddslagen och lag om elev- och studerandevård).

Artiklar enligt föreläsarens anvisningar.

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

Tidpunkt:

Fr 8/3 2024 kl 17-20 (KL)
Lö 9/3 2024 kl 9-14 (KL)
Fr 15/3 2024 kl 17-20 (JK)
Lö 16/3 2024 kl 9-14 (KL)
Fr 22/3 2024 kl 17-20 (JK)
Lö 23/3 2024 kl 9-14 (JK)

Studieform:
Distanskurs via Zoom

Kursledare: 

Professor Johan Korhonen

PeM Kajsa Lindström

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studerande kunna:- redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
- redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
- ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheterInnehåll
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.

Kurslitteratur

Avsnitt i Matematik:

Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.

Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.

Avsnitt i Läsning:

Fridolfsson, I, (2020). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.