5 sp

Tidpunkt och kursplatser:

31/1-1/2 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kurplats: G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

2-3/6 2020,
kl 13-16, 9-15
Kursplats: Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö
KURSAVSNITTET ARRANGERAS SOM DISTANSKURS.
ANVISNINGAR GES PER EPOST senast 2/6 2020 kl 13:00 UTAV FÖRELÄSAREN (ELLER KANSLIET I FÖRVÄG)


Kursledare:
PeM Ida Berg och Maria Svens från Kvarkens naturskola (Natur och miljö)

 

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i barns utveckling gällande det naturvetenskapliga tänkandet samt lärande för hållbar utveckling. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, genom att iaktta, samtala och reflektera, detta skall fungera som en grund för lustfyllt lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs bör den studerande:

-ha kunskap om hur de kan utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att skapa goda lärandetillfällen

-fördjupat sin förståelse för vikten av hållbar utveckling

 

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra kreativa lärandetillfällen inom det naturvetenskapliga området. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

 

Litteraturförslag

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A., Wohlin, A. & Nymna, I. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor teaching förlag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2013). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Tampio, H & Tampio, M. (2014). Ulos oppimaan. Sata idea ulko-opetukseen. Juva: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

(De gamla delkurserna Etik och livstolkning 2 sp samt Konst och skapande i helhetsperspektiv 3 sp försvinner härmed)

 

5 sp

Kursplan

Förebygga brott, skador av brott och rädsla för brott, 5 sp

Examinator : Fil.Mag Maria Normann

Lärandemål:

Kursens syfte är att presentera en översikt över det brottsförebyggande fältet.

Målsättningen är att studeranden känner till grundläggande brottsförebyggande

begrepp, preventionstyper och preventionsnivåer samt den teoretiska förankringen för

olika förebyggande delområden. Fokus ligger på förebyggande av brott, skador av brott

och av rädslan för brott. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den praktiska tillämpningen

av det teoretiska och begreppsliga. Under kursen tillämpas teori på aktuella

förebyggande åtgärder och fenomen.

Efter avlagd kurs

- Kan studeranden identifiera de olika preventionsnivåerna i vardagsnära

lösningar, praktiker och projekt

- Kan studeranden med egna ord förklara den samhälleliga betydelsen av att

förebygga brott

- Tillämpa teori och kunskap för att skapa en brottsförebyggande idé

Målgrupp:

Studerande i sociologi och beteendevetenskaper, yrkesverksamma som i arbetslivet

som jobbar med socialt arbete.

Examination

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

Litteratur:

Valda delar ur

Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur

Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur

Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.

5 sp

Tidpunkt:
13-14/3 och 17-18/4 2020,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (rum 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursen är tillsvidare en distanskurs bägge helgerna 13-14/3 och 17-18/4

Kursledare:
PeM Sofia Jusslin, doktorand

 

Målsättning och innehåll

Syftet är att fördjupa kunskapen om lärarens betydelse för elevernas språkliga utveckling och hur läraren kan arbeta och arrangera en språkligt stimulerande miljö för alla elever.

Såväl social som fysisk tal- och skriftspråksmiljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv.

I kursen ingår att besöka en förskola eller skola för att kartlägga och analysera den fysiska skriftspråksmiljön och för att få insikt i arbete med dialogisk läsning, utvecklande samtal och metoder inom flerspråkighetsdidaktik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande - ha fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta språkmedvetet för att stimulera en- och flerspråkiga elevers språkutveckling - kunna föra språkstödjande och utvecklande samtal

- ha kunskap om flerspråkig pedagogik

 

Arbetsmetoder

Föreläsningar, litteraturseminarier, besök i förskola och eller nybörjarundervisning, grupparbete

 

Kurslitteratur

Alatalo, Tarja (red). (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. (271 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

Soltero-González, Lucinda; Sparrow, Wendy; Butvilofsky, Sandra; Escamilla, Kathy & Hopewell, Susan (2016). Effects of a paired literacy program on emerging bilingual children’s bilingual outcomes in third grade. Journal of Literacy Research. DOI: 10.1177/1086296X16653842. (19 s)

Quinn, Margaret F.; Hope, K. Gerde & Bingham, Gary E. (2016). Help Me Where I Am: Scaffolding Writing in Preschool Classrooms. The Reading Teacher, 70 (3) pp. 353–357. (5 s)

Wessel-Powell, Christy; Kargin, Tolga, Karen E. Wohlwend 2016). Enriching and Assessing Young Children’s Multimodal Storytelling. The Reading Teacher, 70 (2) pp 167–178. (13 s).

Hofslundsengen, H., Magnusson,M., Svensson, A-K., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B.E. & Heilä-Ylikallio, R. (2018). The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society, Early Child development and Care. DOI: 10.1080/03004430.2018.1477773

 

Examination

Skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, grupparbeten

 

 

5 sp

 

Tidpunkt:
arrangeras som distansstudier  på Zoom

 

16/6 2022 kl 18:30-20:00 (Introduktion och litteraturuppgifter)

2/8 2022 kl 16:30-20:30
3/8 2022 kl 16:30-20:30
4/8 2022 kl 16:30-20:30
5/8 2022 kl 16:30-20:30

 

Kursledare: FD Siv Saarukka

 

Lärandemål

Efter godkänd kurs förväntas studerande:

  • kunna identifiera och beskriva centrala utvecklingspsykologiska teorier
  • ha insikt i pedagogisk psykologi med fokus på självkännedom och människans utveckling i ett helhetsperspektiv
  • kunna observera psykologiska och sociala fenomen i skilda åldersgrupper och utbildningskontexter
  • kunna observera psykologiska och initierat resonera om lärandesituationer utgående från olika lärandeteorier

Innehåll

Kursen syftar till att introducera psykologi som vetenskap med tyngdpunkt på centrala pedagogiskt psykologiska teorier. Utgående från dessa teorier diskuteras människans utveckling i ett helhetsperspektiv: kognitivt, språkligt, emotionellt och socialt samt utvecklingskriser. Kursen betonar kunskap och insikter som berör individens självkännedom och lärande samt välbefinnande.

Undervisningsformer:
Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

Examinationsformer:
Aktivt deltagande samt essä

Läromedel och rekommenderad litteratur

Hwang, P. (2005). Vår tids psykologi. Natur och kultur.

Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Studentlitteratur.

Jerlang, E., Egeberg, S., Halse, J., Jonassen, A J., Ringsted, S, Wedel-Brandt, B. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Liber.

Karlsson, L. (2017). Psykologins grunder. Studentlitteratur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. Natur och kultur.

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. Liber.

Woolfolk, A & Karlberg, M. (2014). Pedagogisk psykologi. Pearson.

Övrig litteratur/ artiklar enligt lärarens anvisningar.

 

Avgifter

 

Anmälan: senast 31/5 2022

 

5 sp

Tidpunkt:

22-23/1 2021

12-13/3 2021

kl 18:15-21, 9:15-15                 

 

Anmälningar till delkurs 2 till och med fredag   8 / 1 2021

Kursen arrangeras på distans!

Kursledare:

PeM Eva Staffans och PeM Johanna Hirvi

 

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet

 

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.

 

Prestationssätt: Närundervisning

Undervisningsformer: Föreläsningar och seminarier

 

Kurslitteratur

1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

5 sp

Tidpunkt:
arrangeras som distansstudier på Zoom

13/6 2022 kl 16:30-21
14/6 2022 kl 16:30-21
15/6 2022 kl 16:30-21
16/6 2022 kl 16:30-18

 

Kursledare: FD Siv Saarukka

Målsättningar och innehåll:
Kursens målsättning är att ge studerande insikter om sociologiska perspektiv på identitetsformering och kompetens- och samhällsutveckling med särskilt fokus på det finländska samhället. 

Lärandemål:
Efter genomgången kurs skall den studerande
- ha kännedom om grundbegrepp inom sociologin, samt central teoribildning inom pedagogikens sociologi
- ha förståelse för relationen mellan fostran, utbildning och socialisation
- ha grundläggande insikter i sambandet mellan samhällsutveckling och lärande
- ha förmåga att förstå och diskutera sociologiska frågeställningar


Litteratur:

Giddens, A. (1999) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken.
Göteborg: Daidalos

Berger, P. (2011). Invitation till sociologi: ett humanistiskt perspektiv. 2011 el. tidigare.
Stockholm: Rabén & Sjögren. 

Antikainen, A., Houtsonen, J., Kauppila, J. & Huotelin, H. (1996). Living in a learning society.
New York: Routledge. 

Månsson, P. (2007). Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker.
Stockholm: Norstedts. 

Biblioteket i Åbo (Alma). Biblioteket i Vasa (Tria).

Annat kursmaterial: Övrig litteratur enligt kursledarens anvisningar

 

Avgifter

 

Sista dagen att anmäla sig är 31.5, anmälningar gjorda efter det beaktas inte!

10 sp

Delkurser (1-3) enligt studiefordringar vid Åbo Akademi 
Pedagogisk idé- och samhällshistoria: arrangeras som nätkurs av CLL, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Se deras hemsida.
Pedagogikens sociologi: 13-16/6 2022 via Zoom
Pedagogikens psykologi: 16/6 och 2-5/8 2022 via Zoom

Om behörigheten inom Åbo Akademis examensstadga:

Pedagogikens sociologi (5 sp) och Pedagogikens psykologi (5 sp) ingår i grundstudier i allmän pedagogik och dessa två kurser kan ämneslärarstuderande gå via Öpu. Numera ingår de i grundstudierna för alla lärarkategorier (både ämneslärare, klasslärare, småbarnslärare och speciallärarnas grundstudier i pedagogik.

För att söka in till behörighetsgivande studier för yrkeslärare bör du vid ansökningstidpunkten ha avlagt minst 20 sp allmän pedagogik eller 20 sp vuxenpedagogik.

För studier i Vuxenpedagogik, se CLLs hemsida. 

 

Avgifter

Anmälan till Pedagogikens sociologi och Pedagogikens psykologi senast 31/5 2022

5 sp

Tidpunkt:
7-9/6 kl 9-16, 9-16, 9-12
i anslutning till Hangö teaterträffs program

Kursort:
Hangö gymnasium, Skolgatan 9-11 och valda platser /scener i staden

Lärare:
PeD Sol-Britt Arnolds-Granlund

Innehåll:

Den första delkursen behandlar dramapedagogisk teori och historia och presenterar verksamhet inom olika kontexter, formell undervisning, pedagogiskt informella samhällskontexter och mötet med det tredje rummet, det digitala. 
8-9/6 samarbetar delkursen med Dramapedagogik i samhället och är porjektinriktad.

Målsättning: 

Kursen antar ett makroperspektiv där studerande bekantar sig med fyra dramapedagogiska inriktningar, drama för utveckling, förståelseinriktad dramapedagogik, kritiskt frigörande dramapedagogik samt konstpedagogiskt inriktad drama.  Syftet är att betrakta lärandet inom dramapedagogisk verksamhet och att diskutera det i termer av kognitiva, kroppsliga och terapeutiska förändringar.

Lärandemål:

Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna

  • i ett historiskt perspektiv redogöra för dramaverksamhet för utveckling, lärande, frigörelse och upplevelse 
  • identifiera och särskilja dessa fyra perspektiv från varandra
  • argumentera för behovet av olika slags dramapedagogisk verksamhet såväl inom formell undervisning, informella kontexter som i mötet med det tredje rummet

Litteratur: 

Braanaas, . Dramapedagogisk teorie och historie. 

Esslin, M. (1981). The field of drama.  

Fleming, M. (1996). Starting drama teaching. London: David Fulton. 

Merriam, S. (2008). (Ed.). Third Update on Adult Learning Theory: New Directions for Adult and Continuing Education.  

Neelands, J. & Dobson, W. (2000). Theatre Directions.

5/30 sp (2022), fortlöpande arrangemang

Examinator: docent Karin Österman

Fortlöpande kursarrangemang 1-2 delkurser per läsår

Delkurserna i studieblocket (30 sp):
Arbetsplatsmobbning (5 sp) ARRANGERAS SOMMAREN 2022 som digital kurs via Zoom
Konflikthantering (5 sp)
Ledarskap I (5 sp)
Ledarskap II (5 sp)
Organisationspsykologi (5 sp)
Utmattningssyndrom (5 sp) AVSLUTAD 2021

 

Avgifter