SPECIALPEDAGOGIK OCH INKLUDERING
- 5 sp
Tidpunkt:
8-9 juni (on-to) 2022
kl 9-13, 9-13
10 / 6 (fr)
kl 9-11
2-3 / 8 (ti-on)
kl 9-13, 9-13
4 / 8 (to)
kl 9-11 avslutning med seminarium
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
Speciallärare Yvonne Silvander
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande:
- kunna definiera vad specialpedagogik är
- kunna reflektera kring inkludering, delaktighet, bemötande och människosyn
- utveckla en förståelse för mångfalden inom en grupp och ha grundläggande beredskap att möta mångfald genom differentiering i gruppen
- ha grundläggande kunskap om olika nivåer av stödformer
- känna till möjliga samarbetsformer mellan lärare
Innehåll
- kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion
- specialpedagogiken introduceras som vetenskaps- och verksamhetsområde från småbarnspedagogik till gymnasiet
- kunskap om mångfald i daghems- och skolkontext
- grundläggande kunskap och beredskap för differentiering, samundervisning och inkludering i daghem och skola
- studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, empati, bemötande och människosyn i specialpedagogik.
Litteratur
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 1-6.
Kinge, E. (2015). Empati – Närvaro eller metod. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm. Natur och Kultur.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i skolan. Lund: Studentlitteratur, kap.1–2 och 7–8.
Takala, M. & Äikäs, A. (2020). Mahdoton inkluusio. Helsinki: PS Kustannus.
En del av titlarna ovan är svåra att få tag i biblioteken.
Hangö sommaruni tillhandahåller därför vid kursstarten ett kursbibliotek för samlån eller kompendium vid kursstarten.
Mera info av
Aktuell lagstiftning
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
Sista dagen att anmäla sig är 3.6, anmälningar gjorda efter det beaktas inte!
- Kontaktinformation
SPECIALPEDAGOGIK OCH INKLUDERING
- 5 sp
Tidpunkt:
8-9 juni (ti-on) 2021
kl 9-13, 9-13
11 / 6 (fr)
kl 9-11
2 / 8 (må) och
4 / 8 (on)
kl 9-13, 9-13
6 / 8 (fr)
kl 9-11 avslutning med seminarium
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
Speciallärare Yvonne Silvander
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande:
- kunna definiera vad specialpedagogik är
- kunna reflektera kring inkludering, delaktighet, bemötande och människosyn
- utveckla en förståelse för mångfalden inom en grupp och ha grundläggande beredskap att möta mångfald genom differentiering i gruppen
- ha grundläggande kunskap om olika nivåer av stödformer
- känna till möjliga samarbetsformer mellan lärare
Innehåll
- kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion
- specialpedagogiken introduceras som vetenskaps- och verksamhetsområde från småbarnspedagogik till gymnasiet
- kunskap om mångfald i daghems- och skolkontext
- grundläggande kunskap och beredskap för differentiering, samundervisning och inkludering i daghem och skola
- studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, empati, bemötande och människosyn i specialpedagogik.
Litteratur
Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 1-6.
Kinge, E. (2015). Empati – Närvaro eller metod. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm. Natur och Kultur.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i skolan. Lund: Studentlitteratur, kap.1–2 och 7–8.
Takala, M. & Äikäs, A. (2020). Mahdoton inkluusio. Helsinki: PS Kustannus.
En del av titlarna ovan är svåra att få tag i biblioteken.
Hangö sommaruni tillhandahåller därför vid kursstarten ett kursbibliotek för samlån eller kompendium vid kursstarten.
Mera info av
Aktuell lagstiftning
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
ELEVERS VÄLBEFINNANDE OCH ELEVVÅRD
- 5 sp
Tidpunkt:
14-15 januari 2022
kl 18-21, 9-15
4-5/2
kl 18-21, 9-15
19/2
kl 9-13
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun
Lärandemål:
Efter kursens slut kan den studerande:
- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande
- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext
- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården
- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheterInnehåll
- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande
- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande
- tillämpning av barnskyddslagen
- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård
- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola
- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa
Litteratur
Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.
Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.
Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
BEMÖTANDE OCH UTMANANDE BETEENDE
- 5 sp
Tidpunkt:
3-4 september (fr-lö) 2021
kl 18-21, 9-13
17-18/ 9 (fr-lö)
kl 18-21, 9-13
1-2 / 10 (fr-lö)
kl 18-21, 9-13 (lördagen avslutning med seminarium)
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
speciallärare Daniel Albrecht
Lärandemål
Den studerande kan:
- redogöra för de mest vanligt förekommande utagerande beteendeproblemen hos barn och unga
- redogöra för olika risk- och skyddsmekanismer beträffande utvecklingen av utagerande beteende
- redogöra för och diskutera olika stödåtgärder och metoder som används på grupp- och individnivå för att bemöta utagerande beteende hos barn och unga
- beskriva evidensbaserade principer för hur man kan vägleda barn och unga gällande önskat beteende samt stödja växelverkan i klassen
Innehåll
- grundläggande kunskap om utmanande och utagerande beteende i daghem och skola
- risk- och skyddsmekanismer
- förebyggande modeller och kartläggningsverktyg
- stödåtgärder och metoder på grupp- och individnivå, t.ex. CPS-modellen och lågaffektivt bemötande
- evidensbaserade metoder för att handleda och undervisa, t.ex. positive behavior support (PBS)
Litteratur
Nordahl, T., Sorlie, M-A, Manger, T., Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Liber: Stockholm.
Olsson, B-I., Olsson K. (2017). Barn med utmanande beteende - Tidiga insatser i förskola och skola. Studentlitteratur: Lund.
Eventuella nya titlar kan tillkomma i ett senare skede enligt lärarens anvisningar.
Litteratur enligt studieinriktning:
Greene, R.W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Studentlitteratur: Lund.
Greene, R.W. (2016). Hitta rätt: en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Studentlitteratur: Lund.
Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B. (2015). Beteendeproblem i skolan. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B., m.fl. (2017). Beteendeproblem inom ungdoms- och HVB-vård: lågaffektivt bemötande och konflikthantering. Natur & Kultur: Stockholm.
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
FUNKTIONSVARIATION I
- 5 sp
Tidpunkt:
15-16 oktober (fr-lö) 2021
kl 18-21, 9-13
12-13/11
kl 18-21, 9-13
26-27/11
kl 18-21, 9-13 (lördagen avslutning med seminarium)
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
speciallärarna Catarina Lindroos och Misa Möller
Lärandemål
Den studerande kan:
- ge exempel på olika funktionsvariationer
- redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till funktionsvariationer
- ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälleInnehåll
- grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna
- kunskap om stödåtgärder och habilitering i daghem, skola och samhälle
- kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), intellektuella funktionsnedsättningar samt särbegåvning.
Litteratur
Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund:
Studentlitteratur
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.) (2012). ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki.
Jyväskylä: PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors:
Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör
vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och
möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
STÖD FÖR LÄRANDE I LÄSNING OCH MATEMATIK I
- 5 sp
Tidpunkt:
18-19/3, 8-9/4 och 22-23/4 2022
kl 18:15-21, 9:15-15
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
PeM Kajsa Lindström
PeD Johan Korhonen
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall studerande kunna:- redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
- redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
- ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheterInnehåll
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.
Kurslitteratur
Litteratur i Johan Korhonens avsnitt:
Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.
Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.
Litteratur i Kajsa Lindströms avsnitt:
Fridolfsson, I, (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.
Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.
Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.
Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE
- 5 sp
Sista anmälningsdag till denna kurs 7.3.2022
Tidpunkt:
v 10 (fr-lö): 11.3 2022, kl 18-21
och 12.3, kl 10-13
v 12 (fr-lö): 25.3 2022, kl 18-21
och 26.3, kl 10-13
v 14 (fr): 8.4 2022, kl 18-21
Digitala kursarrangemang.
Kursledare:
Mirva Sandén
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:
- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande
- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman
- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.
Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar
Kurslitteratur
1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar
- Kontaktinformation
PERSPEKTIV PÅ LÄRARYRKET INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK
- 5 SP
Tidpunkt:
v 2 14.1 och 15.1 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15
v 6 11.2 och 12.2 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15
Kursen arrangeras digitalt
Kursledare:
Eva Staffans
Johanna Hirvi
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.
Kurslitteratur
1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
- Kontaktinformation
MÅNGFALD OCH INKLUDERING
- 5 SP
Sista anmälningsdag till denna kurs 30.1.2022
Tidpunkt:
v 5 (to-fr): 3.2 och 4.2 2022,
kl 18-21
v 7: (to-lö): 17.2 och 18.2 2022,
kl 18-21 och 18-21,
samt 19.2 kl 10-13
Digitala kursarrangemang
Kursledare:
Ritva Mertaniemi
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande
- ha grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald och inkludering i relation till det mångkulturella samhället.
- visa förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och ett månkulturellt sammanhang.
- vara medveten om lärarens demokratiska uppdrag och värdepedagogiska frågor som är centrala inom småbarnspedagogiken.
- ha ett prfessionellt förhållningssätt till diversitet
Allmänfärdigheter
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.
Innehåll
Kursen behandlar etiska och värdepedagogiska frågor. lärarens demokratiska uppdrag samt olika familjers situation i det mångkulturella samhället. Frågor kring etnicitet, religion, genus och jämställdhet är centrala.
Tilläggsuppgifter:
Kursen kan ersättas med Intercultural education
Kurslitteratur
1. Andersson Tegnér, L. & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan: med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia fortbildning.
2. Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. (valda delar).
3. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur AB
4. Kjaer, B. (2015). Inkluderande pedagogik. God praxis och goda praktiker. (valda delar). Lund: Studentlitteratur.
5. Lahdenperä, P. (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber.
6. Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
7. Övrig litteratur enligt lärarens anvisningar.
- Kontaktinformation