• 5 sp

Tidpunkt: 

14-15 januari 2022
kl 18-21, 9-15

                             
4-5/2
kl 18-21, 9-15
                         
19/2
kl 9-13                                             

Studieform:
Digital kurs

Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun

Litteratur

Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.
Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.
Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Sista anmälningsdag till denna kurs 7.3.2022

Tidpunkt:

v 10 (fr-lö): 11.3 2022, kl 18-21
och 12.3, kl 10-13

v 12 (fr-lö): 25.3 2022, kl 18-21
och 26.3, kl 10-13

v 14 (fr): 8.4 2022, kl 18-21

Digitala kursarrangemang.

Kursledare:
Mirva Sandén

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:

- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande

- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman

- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.

Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar

Kurslitteratur

1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 SP

Tidpunkt:

v 2 14.1 och 15.1 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

v 6 11.2 och 12.2 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

Kursen arrangeras digitalt

Kursledare:
Eva Staffans
Johanna Hirvi

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.

Kurslitteratur

1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 SP

Sista anmälningsdag till denna kurs 30.1.2022

Tidpunkt:

v 5 (to-fr): 3.2 och 4.2 2022,

kl 18-21

v 7: (to-lö): 17.2 och 18.2 2022,
kl 18-21 och 18-21,

samt 19.2 kl 10-13

Digitala kursarrangemang

Kursledare:
Ritva Mertaniemi

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande
- ha grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald och inkludering i relation till det mångkulturella samhället.
- visa förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och ett månkulturellt sammanhang.
- vara medveten om lärarens demokratiska uppdrag och värdepedagogiska frågor som är centrala inom småbarnspedagogiken.
- ha ett prfessionellt förhållningssätt till diversitet

Allmänfärdigheter
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.

Innehåll
Kursen behandlar etiska och värdepedagogiska frågor. lärarens demokratiska uppdrag samt olika familjers situation i det mångkulturella samhället. Frågor kring etnicitet, religion, genus och jämställdhet är centrala.

Tilläggsuppgifter:
Kursen kan ersättas med Intercultural education

Kurslitteratur

1. Andersson Tegnér, L. & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan: med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia fortbildning.
2. Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. (valda delar).
3. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur AB
4. Kjaer, B. (2015). Inkluderande pedagogik. God praxis och goda praktiker. (valda delar). Lund: Studentlitteratur.
5. Lahdenperä, P. (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber.
6. Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
7. Övrig litteratur enligt lärarens anvisningar.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Kursen arrangeras på distans!

Tidpunkt:

26-27/3 2021

16-17/4 2021

kl 18:15-21, 9:15-15                 

Kursledare: PeM Mirva Sandén

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:

- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande

- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman

- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.

Prestationssätt
Tentamen och seminarier. Kursen genomförs som kontaktundervisning.

Undervisningsformer
Föreläsningar, gruppundervisning, grupparbete, seminarier, självstudier

Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar

Kurslitteratur

1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Tidpunkt och kursplatser:

31/1-1/2 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kurplats: G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

2-3/6 2020,
kl 13-16, 9-15
Kursplats: Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö
KURSAVSNITTET ARRANGERAS SOM DISTANSKURS.
ANVISNINGAR GES PER EPOST senast 2/6 2020 kl 13:00 UTAV FÖRELÄSAREN (ELLER KANSLIET I FÖRVÄG)

Kursledare:
PeM Ida Berg och Maria Svens från Kvarkens naturskola (Natur och miljö)

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i barns utveckling gällande det naturvetenskapliga tänkandet samt lärande för hållbar utveckling. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, genom att iaktta, samtala och reflektera, detta skall fungera som en grund för lustfyllt lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs bör den studerande:

-ha kunskap om hur de kan utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att skapa goda lärandetillfällen

-fördjupat sin förståelse för vikten av hållbar utveckling

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra kreativa lärandetillfällen inom det naturvetenskapliga området. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

Litteraturförslag

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A., Wohlin, A. & Nymna, I. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor teaching förlag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2013). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Tampio, H & Tampio, M. (2014). Ulos oppimaan. Sata idea ulko-opetukseen. Juva: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

(De gamla delkurserna Etik och livstolkning 2 sp samt Konst och skapande i helhetsperspektiv 3 sp försvinner härmed)

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Kursplan

Förebygga brott, skador av brott och rädsla för brott, 5 sp

Examinator : Fil.Mag Maria Normann

Lärandemål:

Kursens syfte är att presentera en översikt över det brottsförebyggande fältet.

Målsättningen är att studeranden känner till grundläggande brottsförebyggande

begrepp, preventionstyper och preventionsnivåer samt den teoretiska förankringen för

olika förebyggande delområden. Fokus ligger på förebyggande av brott, skador av brott

och av rädslan för brott. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den praktiska tillämpningen

av det teoretiska och begreppsliga. Under kursen tillämpas teori på aktuella

förebyggande åtgärder och fenomen.

Efter avlagd kurs

- Kan studeranden identifiera de olika preventionsnivåerna i vardagsnära

lösningar, praktiker och projekt

- Kan studeranden med egna ord förklara den samhälleliga betydelsen av att

förebygga brott

- Tillämpa teori och kunskap för att skapa en brottsförebyggande idé

Målgrupp:

Studerande i sociologi och beteendevetenskaper, yrkesverksamma som i arbetslivet

som jobbar med socialt arbete.

Examination

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

Litteratur:

Valda delar ur

Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur

Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur

Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Tidpunkt:
13-14/3 och 17-18/4 2020,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (rum 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursen är tillsvidare en distanskurs bägge helgerna 13-14/3 och 17-18/4

Kursledare:
PeM Sofia Jusslin, doktorand

Målsättning och innehåll

Syftet är att fördjupa kunskapen om lärarens betydelse för elevernas språkliga utveckling och hur läraren kan arbeta och arrangera en språkligt stimulerande miljö för alla elever.

Såväl social som fysisk tal- och skriftspråksmiljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv.

I kursen ingår att besöka en förskola eller skola för att kartlägga och analysera den fysiska skriftspråksmiljön och för att få insikt i arbete med dialogisk läsning, utvecklande samtal och metoder inom flerspråkighetsdidaktik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande - ha fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta språkmedvetet för att stimulera en- och flerspråkiga elevers språkutveckling - kunna föra språkstödjande och utvecklande samtal

- ha kunskap om flerspråkig pedagogik

Arbetsmetoder

Föreläsningar, litteraturseminarier, besök i förskola och eller nybörjarundervisning, grupparbete

Kurslitteratur

Alatalo, Tarja (red). (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. (271 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

Soltero-González, Lucinda; Sparrow, Wendy; Butvilofsky, Sandra; Escamilla, Kathy & Hopewell, Susan (2016). Effects of a paired literacy program on emerging bilingual children’s bilingual outcomes in third grade. Journal of Literacy Research. DOI: 10.1177/1086296X16653842. (19 s)

Quinn, Margaret F.; Hope, K. Gerde & Bingham, Gary E. (2016). Help Me Where I Am: Scaffolding Writing in Preschool Classrooms. The Reading Teacher, 70 (3) pp. 353–357. (5 s)

Wessel-Powell, Christy; Kargin, Tolga, Karen E. Wohlwend 2016). Enriching and Assessing Young Children’s Multimodal Storytelling. The Reading Teacher, 70 (2) pp 167–178. (13 s).

Hofslundsengen, H., Magnusson,M., Svensson, A-K., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B.E. & Heilä-Ylikallio, R. (2018). The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society, Early Child development and Care. DOI: 10.1080/03004430.2018.1477773

Examination

Skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, grupparbeten

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Tidpunkt:

22-23/1 2021

12-13/3 2021

kl 18:15-21, 9:15-15                 

Anmälningar till delkurs 2 till och med fredag   8 / 1 2021

Kursen arrangeras på distans!

Kursledare:

PeM Eva Staffans och PeM Johanna Hirvi

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.

Prestationssätt: Närundervisning

Undervisningsformer: Föreläsningar och seminarier

Kurslitteratur

1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024

• 5 sp

Tidpunkt:
7-9/6 kl 9-16, 9-16, 9-12
i anslutning till Hangö teaterträffs program

Kursort:
Hangö gymnasium, Skolgatan 9-11 och valda platser /scener i staden

Lärare:
PeD Sol-Britt Arnolds-Granlund

Innehåll:

Den första delkursen behandlar dramapedagogisk teori och historia och presenterar verksamhet inom olika kontexter, formell undervisning, pedagogiskt informella samhällskontexter och mötet med det tredje rummet, det digitala. 
8-9/6 samarbetar delkursen med Dramapedagogik i samhället och är porjektinriktad.

Målsättning: 

Kursen antar ett makroperspektiv där studerande bekantar sig med fyra dramapedagogiska inriktningar, drama för utveckling, förståelseinriktad dramapedagogik, kritiskt frigörande dramapedagogik samt konstpedagogiskt inriktad drama.  Syftet är att betrakta lärandet inom dramapedagogisk verksamhet och att diskutera det i termer av kognitiva, kroppsliga och terapeutiska förändringar.

Lärandemål:

Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna

• i ett historiskt perspektiv redogöra för dramaverksamhet för utveckling, lärande, frigörelse och upplevelse 
• identifiera och särskilja dessa fyra perspektiv från varandra
• argumentera för behovet av olika slags dramapedagogisk verksamhet såväl inom formell undervisning, informella kontexter som i mötet med det tredje rummet

Litteratur: 

Braanaas, . Dramapedagogisk teorie och historie. 

Esslin, M. (1981). The field of drama.  

Fleming, M. (1996). Starting drama teaching. London: David Fulton. 

Merriam, S. (2008). (Ed.). Third Update on Adult Learning Theory: New Directions for Adult and Continuing Education.  

Neelands, J. & Dobson, W. (2000). Theatre Directions.

Kontaktinformation

Senast uppdaterad 17 Maj 2024