SPECIALPEDAGOGIK
- 2024-2025 (25 sp)
Specialpedagogik (grundstudier) vid Hangö sommaruni 2024-25:
Specialpedagogik och inkludering (5 sp)
sommaren 2024 (kursen följer ännu kursfordringarna för detta läsår)
Lärare: Linda Österholm
Stöd för socioemotionella färdigheter (5 sp)
Bygger på de tidigare kurserna "Bemötande och utmanande beteende" och "Barn och ungas välbefinnande".
Lärare: Daniel Albrecht
Perspektiv på funktionsnedsättning 1 (5 sp)
Liknar f.d kursen ”Funktionsvariation 1”.
Mindre innehållsmässiga förändringar.
Lärare: Catarina Lindroos
Stöd för lärande i läsning och matematik 1 (5 sp)
Mindre innehållsmässiga förändringar
Lärare: Signe-Anita Lindgren (läsdelen) och Johan Korhonen (matematikdelen)
Speciallärarens yrkesroll (5 sp)
Helt ny kurs
Lärare: Tomas Sun
Kurserna arrangeras som distanskurser
- Kontaktinformation
ELEVERS VÄLBEFINNANDE OCH ELEVVÅRD
- 5 sp
Tidpunkt:
14-15 januari 2022
kl 18-21, 9-15
4-5/2
kl 18-21, 9-15
19/2
kl 9-13
Studieform:
Digital kurs
Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun
Lärandemål:
Efter kursens slut kan den studerande:
- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande
- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext
- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården
- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheterInnehåll
- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande
- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande
- tillämpning av barnskyddslagen
- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård
- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola
- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa
Litteratur
Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.
Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.
Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.
Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.
Bedömning: U-5.
- Kontaktinformation
BARNS UTVECKLING OCH LÄRANDE
- 5 sp
Sista anmälningsdag till denna kurs 7.3.2022
Tidpunkt:
v 10 (fr-lö): 11.3 2022, kl 18-21
och 12.3, kl 10-13
v 12 (fr-lö): 25.3 2022, kl 18-21
och 26.3, kl 10-13
v 14 (fr): 8.4 2022, kl 18-21
Digitala kursarrangemang.
Kursledare:
Mirva Sandén
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:
- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande
- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman
- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.
Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar
Kurslitteratur
1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar
- Kontaktinformation
PERSPEKTIV PÅ LÄRARYRKET INOM SMÅBARNSPEDAGOGIK
- 5 SP
Tidpunkt:
v 2 14.1 och 15.1 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15
v 6 11.2 och 12.2 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15
Kursen arrangeras digitalt
Kursledare:
Eva Staffans
Johanna Hirvi
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.
Kurslitteratur
1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
- Kontaktinformation
MÅNGFALD OCH INKLUDERING
- 5 SP
Sista anmälningsdag till denna kurs 30.1.2022
Tidpunkt:
v 5 (to-fr): 3.2 och 4.2 2022,
kl 18-21
v 7: (to-lö): 17.2 och 18.2 2022,
kl 18-21 och 18-21,
samt 19.2 kl 10-13
Digitala kursarrangemang
Kursledare:
Ritva Mertaniemi
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande
- ha grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald och inkludering i relation till det mångkulturella samhället.
- visa förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och ett månkulturellt sammanhang.
- vara medveten om lärarens demokratiska uppdrag och värdepedagogiska frågor som är centrala inom småbarnspedagogiken.
- ha ett prfessionellt förhållningssätt till diversitet
Allmänfärdigheter
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.
Innehåll
Kursen behandlar etiska och värdepedagogiska frågor. lärarens demokratiska uppdrag samt olika familjers situation i det mångkulturella samhället. Frågor kring etnicitet, religion, genus och jämställdhet är centrala.
Tilläggsuppgifter:
Kursen kan ersättas med Intercultural education
Kurslitteratur
1. Andersson Tegnér, L. & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan: med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia fortbildning.
2. Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. (valda delar).
3. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur AB
4. Kjaer, B. (2015). Inkluderande pedagogik. God praxis och goda praktiker. (valda delar). Lund: Studentlitteratur.
5. Lahdenperä, P. (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber.
6. Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
7. Övrig litteratur enligt lärarens anvisningar.
- Kontaktinformation
Barns utveckling och lärande
- 5 sp
Kursen arrangeras på distans!
Tidpunkt:
26-27/3 2021
16-17/4 2021
kl 18:15-21, 9:15-15
Kursledare: PeM Mirva Sandén
Lärandemål
Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:
- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande
- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman
- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande
Innehåll
I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.
Prestationssätt
Tentamen och seminarier. Kursen genomförs som kontaktundervisning.
Undervisningsformer
Föreläsningar, gruppundervisning, grupparbete, seminarier, självstudier
Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar
Kurslitteratur
1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar
- Kontaktinformation
Naturvetenskap
- 5 sp
Tidpunkt och kursplatser:
31/1-1/2 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kurplats: G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors
2-3/6 2020,
kl 13-16, 9-15
Kursplats: Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö
KURSAVSNITTET ARRANGERAS SOM DISTANSKURS.
ANVISNINGAR GES PER EPOST senast 2/6 2020 kl 13:00 UTAV FÖRELÄSAREN (ELLER KANSLIET I FÖRVÄG)
Kursledare:
PeM Ida Berg och Maria Svens från Kvarkens naturskola (Natur och miljö)
Målsättningar och innehåll
Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i barns utveckling gällande det naturvetenskapliga tänkandet samt lärande för hållbar utveckling. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, genom att iaktta, samtala och reflektera, detta skall fungera som en grund för lustfyllt lärande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs bör den studerande:
-ha kunskap om hur de kan utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att skapa goda lärandetillfällen
-fördjupat sin förståelse för vikten av hållbar utveckling
Arbetsmetoder
Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra kreativa lärandetillfällen inom det naturvetenskapliga området. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.
Litteraturförslag
Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.
Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet
Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A., Wohlin, A. & Nymna, I. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor teaching förlag
Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2013). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Tampio, H & Tampio, M. (2014). Ulos oppimaan. Sata idea ulko-opetukseen. Juva: PS-kustannus.
Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar
(De gamla delkurserna Etik och livstolkning 2 sp samt Konst och skapande i helhetsperspektiv 3 sp försvinner härmed)
- Kontaktinformation
Förebyggande brott, skador av brott och rädsla för brott
- 5 sp
Kursplan
Förebygga brott, skador av brott och rädsla för brott, 5 sp
Examinator : Fil.Mag Maria Normann
Lärandemål:
Kursens syfte är att presentera en översikt över det brottsförebyggande fältet.
Målsättningen är att studeranden känner till grundläggande brottsförebyggande
begrepp, preventionstyper och preventionsnivåer samt den teoretiska förankringen för
olika förebyggande delområden. Fokus ligger på förebyggande av brott, skador av brott
och av rädslan för brott. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den praktiska tillämpningen
av det teoretiska och begreppsliga. Under kursen tillämpas teori på aktuella
förebyggande åtgärder och fenomen.
Efter avlagd kurs
- Kan studeranden identifiera de olika preventionsnivåerna i vardagsnära
lösningar, praktiker och projekt
- Kan studeranden med egna ord förklara den samhälleliga betydelsen av att
förebygga brott
- Tillämpa teori och kunskap för att skapa en brottsförebyggande idé
Målgrupp:
Studerande i sociologi och beteendevetenskaper, yrkesverksamma som i arbetslivet
som jobbar med socialt arbete.
Examination
Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift
Litteratur:
Valda delar ur
Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur
Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur
Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.
- Kontaktinformation
Språk och interaktion
- 5 sp
Tidpunkt:
13-14/3 och 17-18/4 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kursplats:
G18 (rum 101), Georgsgatan 18, Helsingfors
Kursen är tillsvidare en distanskurs bägge helgerna 13-14/3 och 17-18/4
Kursledare:
PeM Sofia Jusslin, doktorand
Målsättning och innehåll
Syftet är att fördjupa kunskapen om lärarens betydelse för elevernas språkliga utveckling och hur läraren kan arbeta och arrangera en språkligt stimulerande miljö för alla elever.
Såväl social som fysisk tal- och skriftspråksmiljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv.
I kursen ingår att besöka en förskola eller skola för att kartlägga och analysera den fysiska skriftspråksmiljön och för att få insikt i arbete med dialogisk läsning, utvecklande samtal och metoder inom flerspråkighetsdidaktik.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studerande - ha fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta språkmedvetet för att stimulera en- och flerspråkiga elevers språkutveckling - kunna föra språkstödjande och utvecklande samtal
- ha kunskap om flerspråkig pedagogik
Arbetsmetoder
Föreläsningar, litteraturseminarier, besök i förskola och eller nybörjarundervisning, grupparbete
Kurslitteratur
Alatalo, Tarja (red). (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. (271 s)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s)
Soltero-González, Lucinda; Sparrow, Wendy; Butvilofsky, Sandra; Escamilla, Kathy & Hopewell, Susan (2016). Effects of a paired literacy program on emerging bilingual children’s bilingual outcomes in third grade. Journal of Literacy Research. DOI: 10.1177/1086296X16653842. (19 s)
Quinn, Margaret F.; Hope, K. Gerde & Bingham, Gary E. (2016). Help Me Where I Am: Scaffolding Writing in Preschool Classrooms. The Reading Teacher, 70 (3) pp. 353–357. (5 s)
Wessel-Powell, Christy; Kargin, Tolga, Karen E. Wohlwend 2016). Enriching and Assessing Young Children’s Multimodal Storytelling. The Reading Teacher, 70 (2) pp 167–178. (13 s).
Hofslundsengen, H., Magnusson,M., Svensson, A-K., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B.E. & Heilä-Ylikallio, R. (2018). The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society, Early Child development and Care. DOI: 10.1080/03004430.2018.1477773
Examination
Skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, grupparbeten
- Kontaktinformation