5 sp

Tidpunkt:

15-16 oktober (fr-lö) 2021
kl 18-21, 9-13

12-13/11
kl 18-21, 9-13                       

26-27/11
kl 18-21, 9-13 (lördagen avslutning med seminarium)

 

 

Studieform:
Digital kurs

 

Kursledare:

speciallärarna Catarina Lindroos och Misa Möller

 

 

Lärandemål

Den studerande kan:
- ge exempel på olika funktionsvariationer
- redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till funktionsvariationer
- ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälleInnehåll
- grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna
- kunskap om stödåtgärder och habilitering i daghem, skola och samhälle
- kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), intellektuella funktionsnedsättningar samt särbegåvning.

 

 

Litteratur

Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund:
Studentlitteratur
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.) (2012). ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki.
Jyväskylä: PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors:
Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör
vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och
möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.

 

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

 

 

 

5 sp

Tidpunkt:

18-19/3, 8-9/4
 och 22-23/4 2022  
kl 18:15-21, 9:15-15

 

Studieform:
Digital kurs     

 

Kursledare:

PeM Kajsa Lindström
PeD Johan Korhonen

 

 

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studerande kunna:- redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
- redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
- ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheterInnehåll
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.

 

 


Kurslitteratur

 

 

Litteratur i Johan Korhonens avsnitt:

Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.

Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.

 

 

Litteratur i Kajsa Lindströms avsnitt:

Fridolfsson, I, (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

 

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Sista anmälningsdag till denna kurs 7.3.2022

 

Tidpunkt:

v 10 (fr-lö): 11.3 2022, kl 18-21
och 12.3, kl 10-13

v 12 (fr-lö): 25.3 2022, kl 18-21
och 26.3, kl 10-13

v 14 (fr): 8.4 2022, kl 18-21

 

Digitala kursarrangemang.

 

Kursledare:
Mirva Sandén

 

 

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:

- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande

- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman

- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.

 

Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar

Kurslitteratur

1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

5 SP

Tidpunkt:

v 2 14.1 och 15.1 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

v 6 11.2 och 12.2 2022,
kl 18:15-21 och 9:15-15

Kursen arrangeras digitalt

 

Kursledare:
Eva Staffans
Johanna Hirvi

 

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande ha:
- kunskap om småbarnspedagogikens framväxt, uppbyggnad, organisation, uppdrag och innehåll utgående från gällande lagar och styrdokument
- kännedom om lärarens arbetsvardag, yrkesroll och yrkesetik genom närstudier och praktik
- grundläggande insikter i vikten av relationer, förhållningssätt och bemötande inom småbarnspedagogikens verksamhet

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på att erbjuda den studerande en inblick i vad det innebär att arbeta som lärare inom småbarnspedagogik. Småbarnspedagogikens framväxt från ett historiskt perspektiv och de rådande styrdokumenten som ligger som grund för all småbarnspedagogisk verksamhet behandlas. Vikten av kommunikation, relationer, förhållningssätt och bemötande lyfts fram. Under praktiken får den studerande en inblick i lärmiljöer för barn samt erfarenheter av pedagogiskt arbete med barn.

 

Kurslitteratur

1. Drugli, M. B. (2018). Det vi vet om goda rutinsituationer i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
2. Hansen, O. HY. (2018). Det vi vet om små barns kommunikation med vuxna. Lund: Studentlitteratur.
3. Heinonen, H., Iivonen, E., Korhonen, M., Lahtinen, N., Muuronen, K., Semi, R. & Siimes, U. (2016). Lasten oikeudet ja aikuisten vastuut varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-Kustannus.
4. Mansikka, J-M. & Lundkvist, M. (2019). Barns perspektiv och delaktighet som ideologisk orientering för småbarnspedagogiken i Finland. Nordisk tidskrift for pedagogikk og kritikk.
5. Utbildningsstyrelsen. (2018). Grunderna för planen för småbarnspedagogik. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
6. Utbildningsstyrelsen. (2014). Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

5 SP

Sista anmälningsdag till denna kurs 30.1.2022

 

Tidpunkt:

v 5 (to-fr): 3.2 och 4.2 2022,

kl 18-21

v 7: (to-lö): 17.2 och 18.2 2022,
kl 18-21 och 18-21,

samt 19.2 kl 10-13

 

Digitala kursarrangemang

 

Kursledare:
Ritva Mertaniemi

 

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande
- ha grundläggande kunskap om hur läraren tillsammans med barnen i den pedagogiska verksamheten kan arbeta med olika aspekter av mångfald och inkludering i relation till det mångkulturella samhället.
- visa förståelse för olika familjers situation i ett samhälleligt och ett månkulturellt sammanhang.
- vara medveten om lärarens demokratiska uppdrag och värdepedagogiska frågor som är centrala inom småbarnspedagogiken.
- ha ett prfessionellt förhållningssätt till diversitet

Allmänfärdigheter
Teoretiskt kunnande inom den egna branschen. Ett professionellt förhållningssätt i bemötande av andra.

Innehåll
Kursen behandlar etiska och värdepedagogiska frågor. lärarens demokratiska uppdrag samt olika familjers situation i det mångkulturella samhället. Frågor kring etnicitet, religion, genus och jämställdhet är centrala.

 

Tilläggsuppgifter:
Kursen kan ersättas med Intercultural education

Kurslitteratur

1. Andersson Tegnér, L. & Heikkilä, M. (2017). Arbeta med jämställdhet i förskolan: med normmedveten pedagogik. Stockholm: Gothia fortbildning.
2. Berglund, J. & Gunner, G. (2011). Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber. (valda delar).
3. Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2018). Mångfald i tidiga åldrar. Interkulturellt lärande. Lund: Studentlitteratur AB
4. Kjaer, B. (2015). Inkluderande pedagogik. God praxis och goda praktiker. (valda delar). Lund: Studentlitteratur.
5. Lahdenperä, P. (Red.) (2018). Den interkulturella förskolan: mål och arbetssätt. Stockholm: Liber.
6. Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur AB.
7. Övrig litteratur enligt lärarens anvisningar.

5 sp

Tidpunkt: 

8-9/1 2021,kl 18:15-21, 9:15-15

29-30/1,  kl 18:15-21, 9:15-15

20/2 2021, kl 9:15-14

 

Kursplats:
Kursen arrangeras som nätkurs via Zoom

 

Kursledare:

speciallärarna Catarina Lindroos och Misa Möller

 

Lärandemål

Den studerande kan:
- ge exempel på olika funktionsvariationer
- redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till funktionsvariationer
- ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälle

Innehåll
- grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna
- kunskap om stödåtgärder och habilitering i daghem, skola och samhälle
- kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), intellektuella funktionsnedsättningar samt särbegåvning.

 

Litteratur

Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund:
Studentlitteratur
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.) (2012). ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki.
Jyväskylä: PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors:
Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör
vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och
möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Tidpunkt:

19 - 20 / 3 2021 (JK),
kl 18:15-15, 9:15-15

9 - 10 / 4 2021 (KL),
kl 18:15-21, 9:15-15

16 - 17 / 4 2021 (JK;KL),
kl 18:15-21, 9:15-15

Kursen arrangeras digitalt via Zoom!

 

Kursledare:

PeM Kajsa Lindström och
PeD Johan Korhonen

 

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studerande kunna:

- redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
- redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
- ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheter

Innehåll
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.


Kurslitteratur

Litteratur i Johan Korhonens avsnitt:

Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.

Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.

Litteratur i Kajsa Lindströms avsnitt:

Fridolfsson, I, (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

(Alla ska inte låna allt. Det här utgår från deltagarnas intresse och bakgrund. Lindström informerar senare i Moodle om detta)

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

 

5 sp

Studieform:

Digital kurs


Tidpunkt
kl 16:00 - 19:15

to   2 / 6 2022
ti    7 / 6 2022
on  8 / 6 2022
ti  14 / 6 2022
to 16 / 6 2022

 

Kursledare:

arbetshandledare, krigsbrottsforskare Lise-Lott Carlsson

 

 

KURSBESKRIVNING

 

Kursnamn: Arbetsplatsmobbning (5 sp)

Ämne: Arbetsplatspsykologi

 

Kursnivå: Grundstudier i arbetsplatspsykologi.

 

Innehåll:

Kursen behandlar förekomst av arbetsplatsmobbning, och dess orsaker både på individplan och på ett strukturellt plan. Vidare behandlas psykologiska konsekvenser för offret och organisationen och hur man kan motverka och förebygga mobbning på arbetsplatser.

 

Lärandemål:

Efter genomgången kurs skall studerande inneha kunskap om det som innehållet eftersträvar.

 

Examinationsform:

Inlämningsarbete.

 

Undervisningsformer:

Ledd undervisning, grupparbeten, individuellt arbete, övriga arbetsformer.

Bedömning: U(nderkänd)-5.

 

Kurslitteratur:

Blomberg, S. 2016. Mobbning på jobbet. Uttryck och åtgärder. Studentlitteratur.

Östberg, K. & Eriksson, L. 2009. Mobbning på arbetsplatsen. Uppsala Publishing House.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

 

Kursspråk: Svenska

 

Sista dagen att anmäla sig är 30.5, anmälningar gjorda efter det beaktas inte!

5 sp

Kursen arrangeras på distans!

 

Tidpunkt:

26-27/3 2021

16-17/4 2021

kl 18:15-21, 9:15-15                 

 

Kursledare: PeM Mirva Sandén

 

Lärandemål

Efter avklarad kurs förväntas den studerande kunna:

- beskriva variationer mellan olika teorier om barns utveckling och lärande

- förklara hur barns utveckling och lärande hänger samman

- identifiera olika pedagogiska förhållningssätt som förutsättning för barns utveckling och lärande

 

Innehåll

I den här kursen kommer innehållet att ha sin tyngdpunkt på olika teorier för att förstå barns utveckling, kognition, socioemotionella utveckling och sätt att lära att vara i fokus. Kursen innehåller också hur dessa teorier och sätt att förstå barns utveckling och lärande kan fungera som en grund för småbarnspedagogik. Det sätts samman med hur lärares förhållningssätt stöder barns utveckling och lärande. Inom kursen kommer studerande att inleda arbetet med sin egen pedagogiska grundsyn för fortsatt arbete med barn.

 

Prestationssätt
Tentamen och seminarier. Kursen genomförs som kontaktundervisning.

Undervisningsformer
Föreläsningar, gruppundervisning, grupparbete, seminarier, självstudier

Studiematerial
Artiklar och annat material enligt föreläsarens anvisningar

 

Kurslitteratur

1. Bruce, B. & Riddersporre, B. (2012). Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar)
2. Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber. (valda delar)
3. Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (valda delar)
4. Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
5. Annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Skolpsykologins grundstudier arrangeras vid Hangö sommaruni i en långsam studietakt under sommarterminen i Hangö fr.o.m. 2022.
Examinator: ämnesansvarig Karin Österman

EN DELKURS I ÄMNESBLOCKET HAR SENARELAGTS TILL SOMMAREN 2023 PÅ GRUND AV SJUKDOM - se nedan för mera information

 

Avgifter