Krigsarkeologiveckoslut vid Frontmuseet 19-20/10 2019

 

 

Krigsarkeologiveckoslut vid Frontmuseet 19-20.10.2019


Det är redan 78 år sedan striderna vid Hangöfronten. Krigsskådeplatserna är övervuxna och många löpgravar, nästen och andra konstruktioner har rasat ihop eller försvunnit helt. I gravar i skogarna, på holmarna och på havsbottnen vilar ännu ett okänt antal stupade soldater.

Krigsarkeologin bidrar med ny information om striderna på Hangöfronten under andra världskriget. Fynden belyser frontvardagen, striderna och människoöden på båda sidor om fronten.

Under veckoslutet 19 - 20 oktober kan besökarna ta del av krigsarkeologernas arbete vid Hangö Frontmuseum. I programmet ingår både arkeologiska utgrävningar och föreläsningar på frontmuseet i regi av Hangö Sommaruni.

 

 

Krigsarkeologiska utgrävningar vid Hangö Frontmuseum

- Kom och följ med hur arkeologerna i projektet ”Hangö 1941 Hanko” undersöker resterna av ”Dödens Altan”, tunnlarna för patrullfärderna under Hangövägen och de svenska frivilligas korsu ”Den Gyllene Freden” i främsta linjen.

- Arkeolog Jan Fast och kartograf Aleksi Rikkinen berättar om sitt arbete och utgrävningarna på grävningsplatserna utanför Hangö Frontmuseum både på lördag och söndag kl. 12.00.

Under utgrävningen tar vi emot förhandsanmälningar till Hangö Sommaruniversitets konfliktarkeologikurs år 2020!


Det är gratis för allmänheten att följa med utgrävningarna på museiområdet.

 

 

Krigsarkeologiska föreläsningar på Frontmuseet


Lö 19.10 kl 15.00-16.00

”Hangö 1941 Hanko” år 2019

- Bärgningen av 6 stupade ryska soldater i Tvärminne i Hangö på våren och hösten 2019.

- Den krigsarkeologiska inventeringen och dokumentationen av spåren efter striderna vid Bengtskär på våren 2019.

Föreläsningarna är på svenska men det går bra att ställa frågor på finska.

FM arkeolog Jan Fast, avdelningen för kulturforskning vid Helsingfors Universitet.


Sö 20.10 kl 15.00-16.00

Moderna karteringsmetoder och användningen av drönare vid krigsarkeologiska objekt på Hangöfronten. Föreläsningen är på finska.

Aleksi Rikkinen, avdelningen för geovetenskaper och geografi vid Helsingfors Universitet.

Frontmuseet uppbär en inträdesavgift 10€/person (inkl. föreläsning, museibesök och en kopp kaffe).

OBS! Begränsat antal platser. Anmälningar tas emot på Hangö Frontmuseum, 044 700 1941 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hangö sommaruni uppbär ingen kursavgift för föreläsningarna.




Varmt välkommen!

 

********

Fältkurs i andra världskrigets konfliktarkeologi vid Hangö sommaruniversitet.

Utgrävning av de finska "Waffen SS" männens inkvarteringsområde i det tyska militärlägret på Tulludden i Hangö 1942-1944.

Tidpunkt:

1 - 5/7 2019 kl 10-16 (pass 1)

8 - 12/7 2019 kl 10-16 (pass 2)

15 - 19/7 2019 kl 10-16 (pass 3)

Utgrävningsledare: FM arkeolog Jan Fast


Plats: Tulludden, Hangö

Man kommer nästan ända fram med bil. Bilen måste absolut lämnas på bilparkeringen utanför frihamnsområdet på Tulluden.
Samling varje dag kl. 10 vid naturstigens infoskylt vid parkeringen!
Från bilparkeringen är det en ca 30 minuter lång vandring längs den vackra naturstigen till själva utgrävningsplatsen.

karta parkering

Karta. Samlingsplats samtliga dagar kl 10.00 vid bilparkeringen (pilen längst till höger). Naturstigen utmärkt med rött och utgrävningsplatsen (barackområdet) med en stjärna.

Deltagarantal: maximum 20/pass (5 dagars pass men du kan delta så många dar du själv önskar).

Anmälningar till kursen via webben senast 29/5 (eller kansliets tfn 040 1860131).
Ange i vilken period du deltar i vid anmälningen.
Försenade anmälningar godkänns OCKSÅ. Härvid anmälning och betalning på kursplatsen till kursledaren.
Närvaroanmälan till kursen på kursplatsen.

Kursavgift: 20 €/pass (5 dagars pass). Ange studiepass(en) vid betalningen.

Utgrävningarna av det tyska lägret på Tulludden pågår i tre veckor under juli månad. Utgrävningen år 2019 är tillsvidare den sista på Tulludden. Årets utgrävning fokuserar sig på att hitta spår av de finska frivilliga i Waffen SS som inkvarterades i lägret sommaren 1943. Utgrävningen är en viktig del av Jan Fasts kommande doktorsavhandling om livet i lägret och Hangös roll i Nazi Tysklands krig i norr 1941 - 1944. På kursen talar vi svenska, finska, engelska och tyska.

Kursen inleds varje vecka med en obligatorisk föreläsning för deltagarna. Föreläsningen hålls i fält på Tulludden. Under föreläsningarna behandlas ämnen kring Hangös roll i andra världskriget samt arkeologisk utgrävningsteknik och säkerhet speciellt vid utgrävningar av lämningar från andra världskriget.

Kursen består av tre pass, vardera omfattande fem dagars fältarbete. Utgrävningarna försiggår under vardagar mellan kl 10-16. All utgrävningsutrustning finns på plats, du behöver endast egen matsäck, skyddshandskar och bra skor på fötterna. Ingen tidigare erfarenhet av militärhistoria eller arkeologi behövs. Under 16 åringar kan delta i utgrävningarna I sällskap av en myndig person. Fynden väntas bli mycket talrika och mångsidiga. Utgrävningsfynden är både av civil- och militär karaktär och I sin helhet enbart från åren 1942 - 1944.

bild2

                             Finska SS män i lägret på Tulludden i juli 1943.

Hangö erbjuder många olika möjligheter till inkvartering men sommaren är högsäsong så det lönar sig att boka rum i mycket god tid!!

Önskemål, frågor och förväntningar inför kursen tas gärna emot per e-post till adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Beträffande tidigare utgrävningar av militärlägret och för aktuell information se http://janfast.blogspot.fi/

Du kan också bli medlem i Facebook gruppen ”Durchgangslager Hangö 1942-1944”

https://www.facebook.com/groups/1392847977683622/?fref=ts

Välkommen med på en unik och dramatisk tidsresa till det andra världskriget!

FM Jan Fast

Historisk bakgrundsbeskrivning

Enligt hamnjournalerna i hamnarkivet i Hangö anlöpte de första tyska trupptransportfartygen (s/s Muansa ja s/s Hans Leonhardt) Hangö redan den 14.01. Hamnbassängen var ännu då full med skrot som dumpats dit av ryssarna under reträtten från Hangö. Den kalla vintern möjliggjorde ändå utläggandet av de tyska soldaterna på isen utanför Hangö i januari och februari 1942.

Av nyfunna flygfotografier att döma röjdes hamnbassängen upp med fart och hamnen var snart igen i fullt bruk. På våren 1942 uthyrdes det nuvarande frihamnsområdet på Tulludden till tyskarna för att användas som transport- och etappcenter.

De mycket detaljerade hamnjournalerna visar att trupptransporterna genom Hangö var rätt omfattande under så gott som hela lägrets verksamhetstid. Via Hangö reste dagligen hundratals och vissa dagar tusentals soldater på permission till Tyskland och till fronten.

bild3

Finska SS män ombord på trupptransportfartyget ms ”Warthe” i Hangö hamn i juni 1943. Foto SA kuva.

På Tulludden byggde tyskarna ett för finländska förhållanden mycket stort läger. Det kom med tiden att innehålla utrymmen för minst 3394 soldater (maximalt ända upp till 4410). I bildarkivet på försvarsmaktens topografiska avdelning bevaras flygfotografier över Tulludden som visar att stora delar av lägret stod färdiga redan den 19.7.1942. På bilderna kan man urskilja de färdiga barackerna inom officerarnas lägerområde, det stora tyska soldathemmet, stallbyggnaderna och en del av manskapsbarackerna i lägerområdets mittersta del. Intressant är att arbetet med att bygga avlusningslägret inte ännu påbörjats vid denna tidpunkt.

bild4

En av de återstående, tyska barackerna på SS männens forna inkvarteringsområde. Foto Jan Kaila.

Inalles uppfördes omkring 130 olika byggnader på Tulludden. Lägret innehöll förutom manskapsbaracker också serviceutrymmen, ett sjukhus, en biograf, ett soldathem m.m. Alla permittenter genomgick en hälsogranskning både vid ankomsten till och vid avfärden från lägret. De som skulle på permission till Tyskland rengjorde sig och försågs med rena kläder i det så kallade avlusningslägret (”Entlausungsdorf”).

bild5

Karta på lägerområdet då det var som störst i mars 1944. Jan Fast.

Permittenternas havsresa gick från Hangö hamn till hamnen I Reval och resans längd varierade beroende på väder och årstid. Åren 1943 och 1944 löpte fartygen risk att torpederas av u-båtar. Enligt bevarade brev kunde resan ta allt från åtta timmar till upp till 2 dygn. Förhållandena på transportfartygen var primitiva och soldaterna ofta nedstämda åtminstone på väg till Hangö efter permissionen.

”…in Hangö wieder finnischen Boden betreten habe,Estland,Fahrt war fürchterlich-nur zweimal schwarzen Kaffee-weder Bier, Schiff schon bereit, im Zug saß wieder einer auf dem anderen, schlafen aus Holzpritschen ohne jede Unterlage, mit dem Landser macht man was man will,jeder ist mißmutig und niedergeschlagen, heimfahrende Urlauber erzählen keine schönen Sachen, was man an den Menschen verbricht, einen Schluck Wein will ich mir für die Fahrt durch Finnland aufheben…” (Brief vom 5.6.43 aus Hangö)

De flesta soldaterna tillbringade endast en natt i lägret. En vid avfärden och en vid ankomsten. Från lägret drog soldaterna vidare tillbaka mot fronten i norr med tåg som av soldaterna också kallades ”Urwaldexpress”. Resan till fronten var lång, det fanns gott om tid för dystra tankar.

Lägret på Tulludden verkade också som permissionsläger för de soldater som av en eller annan orsak inte reste till Tyskland på permission. Lägerförhållandena var ändå rätt primitiva. Korpral ”Gerd” Klöver (6. bergsjägardivisionen) klagar på lägerförhållandena i ett brev från Tulludden som daterats till den 11.8.1943.

bild6

Gerd stupade i norra Finland på midvintern 1943 en tid efter sitt besök i lägret på Tulludden.

”Hier sind sehr viele Wanzen, ich habe seit heute Nacht an vier stellen dicke Bisse und die jucken jetzt sehr…” (Brief vom 11.8.1943 aus Hangö)

Den finländska SS bataljonen lösgjordes från Waffen SS division Wiking och transporterades till Hangö ombord på transportfartyget m/s Warthe i juni 1943. Bataljonens soldater tillbringade en tid av sin vistelse Hangö i lägret på Tulludden före bataljonen upplöstes i juli 1943. Medlemmarna av den finska Lotta-Svärd organisationen som arbetade vid ”Lotta-Kantine Erika” på Tulludden var inte stormförtjusta i de finska SS männen.

bild7

Finska SS män på väg till lägret på Tulludden. Foto SA-Kuva.

”De som var otrevliga var de finländska truppenheter som utbildats i Tyskland. De tillhörde SS och de skulle styra oss när det blev fred. De var otrevliga och stora på sig. De tyckte inte om oss svenska-talande...” (från Tomy Karlssons intervju med Lotta-Svärd medlem Miranda Westerholm från Ekenäs).

I december 1943 fick lägret på Tulludden ta emot ca 600 ingermanländska frivilliga från Ostabataillon 664. På lägret bytte soldaterna om till finska uniformer och omgrupperades till det finländska förbandet Er. P. 6. Bataljonen deltog i försvarsstriderna på Karelska näset sommaren 1944. Efter kriget överläts de ingermanländska soldater som inte lyckats fly till Sverige till Sovietunionen där de gick ett mycket hårt öde till mötes

På sensommaren 1944 förberedde sig soldaterna i lägret möjligen på krig i södra Finland efter att Hitler den 20.6.1944 gett order att bilda ett regemente av lägrets permittenter. Soldaterna skulle användas ifall Finland ingick separatfred med Sovjetunionen.

I början av augusti 1944 flyttades 10 000 man ur tyska 122. divisionen ”Division Greif” och mängder av krigsmateriel via Hangö till Reval. Divisionen led senare svåra nederlag i enorma striderna i Kurland I Lettland. Lägret på Tulludden spelade antagligen också en viktig roll då de tyska trupperna i södra och mellersta Finland lämnade Finland för gott den 11 september 1944.