2020-21 (25 sp)

Specialpedagogikens grundstudier följer nya studiefordringar 2020-21.

Delkurserna har delvis bytt namn samt uppdaterats med ny litteratur och målbeskrivning.
Vi uppdaterar dessa uppgifter inom kort.

På grund av coronan arrangeras alla delkurser under vårterminen 2021 på distans via nätet.

 

Specialpedagogik (grundstudier) 2020-21:

Specialpedagogik och inkludering, 5 sp AVSLUTAD              
Bemötande och utmanande beteende, 5 sp AVSLUTAD 
Funktionsvariation I, 5 sp PÅGÅR
8-9/1 och 29-30/1 och 20/2 2021

Elevers välbefinnande och elevvård, 5 sp
Tidpunkt:
5-6/2 2021 kl 18-21, 9-15 (pauser ingår)
OBS NYA DATUM för avslutande studiepasset blir: 6-7/3 (lö-sö) 2021 kl 9-13 (pauser ingår)
Under denna delkurs används Google meet

Stöd för lärande i läsning och matematik I, 5 sp
Tidpunkt:
19-20/3 och 9-10/4 och16-17/4 2021
kl 18:15-21 på fredagar (via nätet)
kl 9:15-15 på lördagar (via nätet)

Arbetsfördelning mellan lärarna:
19 - 20 / 3 2021 (JK), 
kl 18:15-15, 9:15-15

9 - 10 / 4 2021 (KL), 
kl 18:15-21, 9:15-15

16 - 17 / 4 2021 (JK;KL), 
kl 18:15-21, 9:15-15

Under denna delkurs används Zoom och Moodle

Delkurser

5 sp

Tidpunkt: kursen är avslutad

 

Kursplats:
21-22.8 Kulturcentret Sofia, Kallviksuddsvägen 35 i Kallvik utanför Nordsjö i östra Helsingfors

11-12.9 Helsingfors Arbis, Dagmarsgatan 3, Helsingfors

 

Kursledare:

Speciallärare Yvonne Silvander

 

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande:
- kunna definiera vad specialpedagogik är
- kunna reflektera kring inkludering, delaktighet, bemötande och människosyn
- utveckla en förståelse för mångfalden inom en grupp och ha grundläggande beredskap att möta mångfald genom differentiering i gruppen
- ha grundläggande kunskap om olika nivåer av stödformer
- känna till möjliga samarbetsformer mellan lärare

Innehåll

- kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion
- specialpedagogiken introduceras som vetenskaps- och verksamhetsområde från småbarnspedagogik till gymnasiet
- kunskap om mångfald i daghems- och skolkontext
- grundläggande kunskap och beredskap för differentiering, samundervisning och inkludering i daghem och skola
- studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, empati, bemötande och människosyn i specialpedagogik.

 

Litteratur

Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 1-6.
Kinge, E. (2015). Empati – Närvaro eller metod. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm. Natur och Kultur.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lärarhandledning och samundervisning i skolan. Lund: Studentlitteratur, kap.1–2 och 7–8.
Takala, M. & Äikäs, A. (2020). Mahdoton inkluusio. Helsinki: PS Kustannus.

 

En del av titlarna ovan är svåra att få tag i biblioteken.
Hangö sommaruni tillhandahåller därför vid kursstarten ett kursbibliotek för samlån eller kompendium på G18 vid kursstarten.

Aktuell lagstiftning
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Tidpunkt: 


5-6/2 2021 kl 18-21, 9-15 (pauser ingår)
OBS NYA DATUM för avslutande närstudiepass blir: 6-7/3 2021 kl 9-13, 9-13 (pauser ingår)
Ingen officiell gemensam lunchpaus under kurstiden.


Under denna delkurs används Google meet


 

Kursplats:
Via nätet med Google meet

 

Kursledare:
speciallärarna Andreas Siemssen och Tomas Sun

 

Lärandemål:
Efter kursens slut kan den studerande:
- beskriva olika perspektiv på barn och ungas psykiska välbefinnande
- ge exempel på uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande samt hur dessa uttryck påverkar vardagen i daghems- och skolkontext
- redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården
- ge exempel på elevvårdens olika stödinsatser samt faktorer som kan påverka till bättre utvecklingsmöjligheter

Innehåll

- olika perspektiv på barn och ungas välbefinnande
- olika uttrycksformer för barn och ungas psykiska välbefinnande
- tillämpning av barnskyddslagen
- tillämpning av lagen om elev- och studerandevård
- förebyggande arbetsmetoder i daghem/skola
- kunskap om hur daghem/skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stödja barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa

 

Litteratur

Broberg, A. (2015 eller tidigare upplagan 2003). Klinisk barnpsykologi- utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur.
Buhler, M. m.fl. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. (2019). Hälsofrämjande samtal med tonåringar och unga vuxna. Lund: Studentlitteratur.
Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan: att möta elever med vanliga och osynliga besvär. Stockholm: Natur & Kultur.
Von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
Åkerman, S. (2009). För att överleva: en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & kultur.
Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Tidpunkt: Kursen är avslutad

 

Kursplats:
Helsingfors Arbis, Dagmarsgatan 3

 

Kursledare:
speciallärare Daniel Albrecht

 

Lärandemål

Den studerande kan:
- redogöra för de mest vanligt förekommande utagerande beteendeproblemen hos barn och unga
- redogöra för olika risk- och skyddsmekanismer beträffande utvecklingen av utagerande beteende
- redogöra för och diskutera olika stödåtgärder och metoder som används på grupp- och individnivå för att bemöta utagerande beteende hos barn och unga
- beskriva evidensbaserade principer för hur man kan vägleda barn och unga gällande önskat beteende samt stödja växelverkan i klassen

Innehåll

- grundläggande kunskap om utmanande och utagerande beteende i daghem och skola
- risk- och skyddsmekanismer
- förebyggande modeller och kartläggningsverktyg
- stödåtgärder och metoder på grupp- och individnivå, t.ex. CPS-modellen och lågaffektivt bemötande
- evidensbaserade metoder för att handleda och undervisa, t.ex. positive behavior support (PBS)

 

Litteratur

Nordahl, T., Sorlie, M-A, Manger, T., Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Liber: Stockholm.
Sointu, E., Savolainen, H., Lappalainen, K., Kuorelahti, M., Hotulainen, R., Närhi, V., Lambert, M.C., Epstein, M.H. (2018). Käyttäytymisen ja tunteiden vahvuuksien arviointiväline. PS-kustannus: Jyväskylä.

Litteratur enligt studieinriktning:
Greene, R.W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Studentlitteratur: Lund.
Greene, R.W. (2016). Hitta rätt: en lösningsfokuserad samarbetsmetod för skolan. Studentlitteratur: Lund.
Hejlskov Elvén, B. & Edfelt, D. (2017). Beteendeproblem i förskolan: om lågaffektivt bemötande. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B. (2015). Beteendeproblem i skolan. Natur & Kultur: Stockholm.
Hejlskov Elvén, B., m.fl. (2017). Beteendeproblem inom ungdoms- och HVB-vård: lågaffektivt bemötande och konflikthantering. Natur & Kultur: Stockholm.

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Tidpunkt: 

8-9/1 2021,kl 18:15-21, 9:15-15

29-30/1,  kl 18:15-21, 9:15-15

20/2 2021, kl 9:15-14

 

Kursplats:
Kursen arrangeras som nätkurs via Zoom

 

Kursledare:

speciallärarna Catarina Lindroos och Misa Möller

 

Lärandemål

Den studerande kan:
- ge exempel på olika funktionsvariationer
- redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till funktionsvariationer
- ge exempel på pedagogiska metoder och olika stödåtgärder i daghem, skola och samhälle

Innehåll
- grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna
- kunskap om stödåtgärder och habilitering i daghem, skola och samhälle
- kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), intellektuella funktionsnedsättningar samt särbegåvning.

 

Litteratur

Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund:
Studentlitteratur
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.) (2012). ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki.
Jyväskylä: PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsingfors:
Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör
vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och
möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.

5 sp

Tidpunkt:

19 - 20 / 3 2021 (JK),
kl 18:15-15, 9:15-15

9 - 10 / 4 2021 (KL),
kl 18:15-21, 9:15-15

16 - 17 / 4 2021 (JK;KL),
kl 18:15-21, 9:15-15

Kursen arrangeras digitalt via Zoom!

 

Kursledare:

PeM Kajsa Lindström och
PeD Johan Korhonen

 

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall studerande kunna:

- redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
- redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
- känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
- ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheter

Innehåll
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.


Kurslitteratur

Litteratur i Johan Korhonens avsnitt:

Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.

Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Mononen, R., Aunio, P., Väisänen. E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.

Litteratur i Kajsa Lindströms avsnitt:

Fridolfsson, I, (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Fridolfsson, I, (2016). Vallmomodellen. Balanserad läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-årskurs 3. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Mellanstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, B (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Högstadiet. Stockholm: Natur och Kultur.

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

(Alla ska inte låna allt. Det här utgår från deltagarnas intresse och bakgrund. Lindström informerar senare i Moodle om detta)

 

Examinationsform: Tentamen eller inlämningsuppgift.

Bedömning: U-5.