2019-20 (25 sp)

Examinator: professor Kristina Ström

SPECIALPEDAGOGIK, 25 sp (2019-20):
Specialpedagogik I: 4-6/6 2019 (i Hangö) kl 13-16, 9-16, 9-16
Elevers psykiska hälsa och elevvård: 17-18/6 (i Hangö) kl 9-16 och på G18: 17/8 (lö) kl 9-14
Inkludering i skolkontext: datum öppet tillsvidare - preliminärt 6-7/9 och 11-12/10 (fr-lö på G18) kl 18.15-21, 10.15-15
Funktionsvariation I: 17-18/1 och 7-8/2 2020 (fr-lö på G18): kl 18.15-21, 10.15-15 samt på G18 avslutande seminarium 29/2 (lö) kl 10.15-13
Stöd för lärande i läsning och matematik I: 6-7/3 och 20-21/3 (fr-lö på G18) kl 18.15-21, 9-15 och 3-4/4 (fr-lö på G18) kl 18.15-21, 10-13


Kursplatser:
Skolgatan 9-11, Hangö (i juni)
G18, Georgsgatan 18, Helsingfors (i övrigt)

Delkurser

5 sp

Tidpunkt: 4-6/6 2019 kl 13-16, 9-16, 9-16
Plats: Skolgatan 9-11, Hangö

Kursledare: speciallärare Anne-May Granqvist
 
 
Innehåll:
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion. Vidare introduceras specialpedagogiken som vetenskaps- och verksamhetsområde. Studerande tillägnar sig kunskap och beredskap för inkludering i skolan. Studerande växer i sin förmåga att reflektera kring delaktighet, bemötande och människosyn i specialpedagogik.
 
 
Lärandemål:
Efter avslutad kurs skall den studerande:
-kunna definiera vad specialpedagogik är
-ha förståelse för elevvariation
-ha grundläggande kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd) 
-kunna reflektera kring delaktighet, bemötande och människosyn  
-kunna reflektera över betydelsen av det egna och andras förhållningssätt och bemötande, delaktighet och männsikosyn
 
Allmänfärdigheter:
-Utveckla förmågan till vetenskapligt och reflekterande tänkande
-Samarbetsförmåga


 
Litteratur 
Barow, T. (red.). (2013). Mångfald och differentiering. Lund: Studentlitteratur. Del 1, kap 1-6.
Jakobsson, I-L. & Nilson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur. Kap 1-3.
Kinge, E. (2015). Empati. Närvaro och metod. Lund: Studentlitteratur.
Moberg, S. m.fl. (2015). Erityispedagogiikan perusteet. Jyväskylä: PS-kustannus.  Kap. 1-2.
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar.

5 sp

Tidpunkt: 17-18/6 2019 kl 9-16, 9-16
Plats: Hangö gymnasium, Skolgatan 9-11

Avslutning: 17/8 2019 kl 9-14
Plats: G18, rum 101, Georgsgatan 18, Helsingfors

Föreläsare: speciallärare Andreas Siemssen

 

Målsättningar och innehåll:

Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande beredskap att upptäcka olika uttryck för psykisk ohälsa hos barn och unga och kan identifiera riskfaktorer för utveckling av psykisk ohälsa. Utöver detta ska studerande bekanta sig med förebyggande arbetsmetoder i skolan och även känna till hur skola, hem och instanser utanför skolan kan samarbeta för att stöda elever som visar tecken på psykisk ohälsa.

Lärandemål: Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
-Beskriva olika teorier och perspektiv om psykisk ohälsa
-Ge exempel på utrycksformer för psykisk ohälsa
-Redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården
-Identifiera faktorer som kan vara till hjälp för att påverka till bättre utvecklingsmöjligheter för  barn och ungdomar i risk
-Utforska och beskriva skolans och vårdinstansers stödinsatser och möjligheter ´

 

 

Litteratur:
-Broberg, A. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur
-Engström, I. (2017). Skolans arbete med elevers psykiska hälsa. Malmö. Gleerups.
-Gren Landell, M. (2014). Orolig och blyg i skolan. Att möta elever med vanliga och osynliga problem. Natur och Kultur.
-Nordahl, T., Sörlie, M.A., Manger, T., Tveit, A., Järvå, H., & Wiberg, L. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber.
-von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur.
-Åkerman, S (2009). För att överleva - en bok om självskadebeteende. Stockholm: Natur & Kultur

-Övriga styrdokument och övrig aktuell lagstiftning enligt föreläsarens anvisningar.

5 sp

Tidpunkt:
PRELIMINÄRT 6-7/9 och 11-12/10 2019 kl 18.15-21, 10.15-15


Plats:
G18, Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare: NN
 
 
Innehåll:
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig teoretisk kunskap för att kunna motivera en inkluderande utbildning samt praktisk beredskap för inkluderande arbetsmetoder i skolan.
Kursen syfta även till att ge den studerande en fördjupad kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd)


 
Lärandemål:

Efter avslutad kurs skall den studerande:
-ha grundläggande kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd)
-kunna redogöra för de internationella och nationella styrdokument som rör inkluderande utbildning
-känna till centrala begrepp inom inkluderande utbildning
-ha kännedom om verksamhetsmodeller och arbetsformer som främjar inkluderande undervisning 
-ha kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd) samt beredskap att göra upp pedagogisk bedömning och plan för elevens lärande


Kurslitteratur:

-Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
-Huhtanen, K. (2011). Tehostettu tuki perusopetuksessa. Työvälineeksi pedagoginen ennakointi. Jyväskylä: PS-kustannus.
-Kiuppis, F., & Hausstätter, R. S. (Eds.). (2015). Inclusive education twenty years after Salamanca. New York. NY: Peter Lang.
-Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
-Sirpaoja (red.). (2012). Kaikille kelpo koulu. Kolmiportaisen tuen toteuttaminen ja kehittäminen. Jyväskylä: PS-kustannus.
 
 
-Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

5 sp

Tidpunkt: 
17-18/1 och 7-8/2 (fr-lö) 2020 kl 18.15-21, 10.15-15 samt
29/2 (lö) 2020 kl 10.15-13
Plats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors, rum 101

Föreläsare: speciallärarna Catarina Lindroos och Mona-Lisa Möller


Målsättning och innehåll:
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om funktionsvariation och lärande i relation till denna. Vidare syftar kursen till att den studerande tillägnar sig kunskap om stödåtgärder, AKK och habilitering i skola och samhälle. I kursen behandlas intellektuella funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ADHD, autismspektrumtillstånd), beteendesvårigheter samt särbegåvning.

 
 
Lärandemål:

Efter avslutad kurs skall studerande kunna:
-redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till olika funktionsvariation
-ge exempel på funktionsvariationer
-ge exempel på olika stödåtgärder och pedagogiska metoder i skola och samhälle
 
Allmänfärdigheter:
-Sociala och kommunikativa färdigheter
-Grundläggande analytisk förmåga

Undervisningsformer: Föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner 24F + 10A


Kurslitteratur:
Chipumbu Havelius, A. (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Dufva, V. & Koivunen, M. (red.). (2012) ADHD diagnosointi, hoito ja hyvä arki. PS-kustannus.
Seppälä, H. (2017). Erilaiset eväät. Kirja kehitysvammaisuudesta. Heslingfors: Opike.
Kendall Carlsson, G. (2015). Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och möjlighet. Stockholm: Gothia fortbildning.
Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

5 sp

Tidpunkt:
6-7/3 2020 (KL) kl 18.15-21, 9-15, rum 101
20-21/3 2020 (JK) kl 18.15-21, 9-15, rum 101
3-4/4 2020 (JK&KL) kl 18.15-21, 10-13, rum 101
 

Med denna delkurs avslutas grundstudierna i Specialpedagogik 2019-20.

 
Plats: G18, Georgsgatan 18, Helsingfors, rum 101
 
Föreläsare: PeD Johan Korhonen och PeM Kajsa Lindström


Målsättningar och innehåll:
Kursens syfte är att studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom främst läsning, skrivning och matematik. Kursens syfte är också att öka studerande utvecklar beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet.


Lärandemål:
Efter avslutad kurs skall studerande kunna:
-redogöra för elevers läs-, skriv- och matematikutveckling
-redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom läsning, skrivning och matematik.
-känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter.
-ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheter

Allmänfärdigheter:
-Förmåga att se samband mellan teori och praktik
-Grundläggande analytisk förmåga

Undervisningsformer: Föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner 24F + 10A
Kursen kräver tillgång till Åbo Akademis lärplattform Moodle. Om du inte har inloggningsuppgifter till Moodle kontakta kansliet, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. senast 11/2 2020
 
Litteratur

Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub.

Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Høien, T. & Lundberg, I. (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.

Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.

Lundberg, I. & Strid, A. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och kultur. 
 
Mononen, R., Aunio, P., Väisänen, E., Korhonen, J. & Tapola, A. (2017). Matemaattiset oppimisvaikeudet. Jyväskylä: PS-Kustannus.

Pavey, B. (2017). Att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolans och skolans tidiga årskurser. Lund: Studentlitteratur.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Övrig littertur enligt föreläsarens anvisningar.
 
Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar