Delkurser

Tidpunkt:
4-6/6 2019,
kl 9-16, 9-16, 9-12

Kursplats:
Skolgatan 9-11, (Hangö gymnasium) Hangö

Kursledare:
PeM Tom Nykvist

Målsättning och innehåll

Syfte är att få en fördjupad förståelse för hur barnets helhetsmässiga växande, utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande stöds med hjälp av lek och rörelse. Vidare ska den studerande få fördjupad förståelse för olika rörelseaktiviteter och -färdigheter. Fysisk och motorisk utveckling, lek och rörelse som mål och medel,  läroplanernas innehåll.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studeranden kunna

• redogöra för hur de på ett mångsidigt sätt planerar för lek och rörelse inom förskole- och nybörjarundervisningen med tanke på barnets helhetsmässiga utveckling och lärande

   

Arbetsmetoder

Gruppundervisning (teori och praktik), planering och genomförande av olika aktiviteter, litteraturcirklar och Moodle

Litteraturförslag

Glädje, lek och gemensamma aktiviteter. Rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:24.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors:  Utbildningsstyrelsen.

Rintala, P., Sääkslahti, A. & Iivonen S. (2016). 3-10-vuotiaiden lasten motoriset perustaidot. Liikunta & Tiede 53 (6), 49-55.
Tillgänglig på http://www.lts.fi/julkaisut/liikunta-ja-tiede/julkaisut/liikunta-ja-tiede/2016/6/tutkimusartikkelit/3%E2%80%9310-vuotiaiden-la

Sääkslahti, A. (2015). Liikunta varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Tidpunkt:
23-24/8 och 20-21/9 2019,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare: PeM Heidi Hellstrand

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i matematiska tänkandets utveckling hos barn i förskola och nybörjarundervisning. Studerande känner till hur de kan stödja den grundläggande begreppsbildningen samt vilka förutsättningar och eventuella hinder det kan finnas för lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs bör studeranden

-kunna redogöra för olika sätt att utmana barnens tänkande så att det stödjer barnens   lärande.

-ha kunskap om vad grundläggande matematik är och kan vara, samt utvecklat förmåga att utmana barnen i deras förståelse.

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra matematikundervisning. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

Litteraturförslag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Palmér, H. (2016). Problemlösning som utgångspunkt: matematikundervisning i förskoleklass. Stockholm: Liber.

Sandahl, A. (2014). Matematikdidaktik – för de tidiga skolåren. Lund: Studentlitteratur

Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Tidpunkt:
25-26/10 och 22-23/11 2019,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare:
PeM Ann-Britt Forsblom

Målsättning och innehåll

Syftet är att fördjupa studerandenas förståelse för barns lärande inom förskole- och nybörjarundervisningen. Vidare ska studerande få en djupare förståelse av planeringens, dokumentationens och utvärderingens betydelse för den pedagogiska verksamheten. Forskningens syn på förskole- och nybörjarundervisning, teorier om lärande samt läroplanernas intentioner problematiseras, diskuteras och synliggörs på olika sätt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande

• kunna redogöra för och motivera sin syn på förskole- och nybörjarundervisning

• kunna redogöra för och diskutera olika teorier om barns lärande

• visa förmåga att planera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet inom förskole- och nybörjarundervisning

Arbetsmetoder

Gruppundervisning (teori och praktik) processdagbok (individuellt), observations- och intervjuuppgift inom förskole- och nybörjaundervisning, litteraturcirklar, Moodle

Kurslitteratur:

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Eriksson, M. (2015). Nya Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME Förlag.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Jensen, M. (2011). (red.). Lärandets grunder – teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

Tidpunkt och kursplatser:

31/1-1/2 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kurplats: G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

2-3/6 2020,
kl 13-16, 9-15
Kursplats: Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö

Kursledare:
PeM Ida Berg och Maria Svens från Kvarkens naturskola (Natur och miljö)

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i barns utveckling gällande det naturvetenskapliga tänkandet samt lärande för hållbar utveckling. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, genom att iaktta, samtala och reflektera, detta skall fungera som en grund för lustfyllt lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs bör den studerande:

-ha kunskap om hur de kan utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att skapa goda lärandetillfällen

-fördjupat sin förståelse för vikten av hållbar utveckling

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra kreativa lärandetillfällen inom det naturvetenskapliga området. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

Litteraturförslag

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A., Wohlin, A. & Nymna, I. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor teaching förlag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2013). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Tampio, H & Tampio, M. (2014). Ulos oppimaan. Sata idea ulko-opetukseen. Juva: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

(De gamla delkurserna Etik och livstolkning 2 sp samt Konst och skapande i helhetsperspektiv 3 sp försvinner härmed)

Tidpunkt:
13-14/3 och 17-18/4 2020,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (rum 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare:
PeM Sofia Jusslin, doktorand

Målsättning och innehåll

Syftet är att fördjupa kunskapen om lärarens betydelse för elevernas språkliga utveckling och hur läraren kan arbeta och arrangera en språkligt stimulerande miljö för alla elever.

Såväl social som fysisk tal- och skriftspråksmiljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv.

I kursen ingår att besöka en förskola eller skola för att kartlägga och analysera den fysiska skriftspråksmiljön och för att få insikt i arbete med dialogisk läsning, utvecklande samtal och metoder inom flerspråkighetsdidaktik.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande - ha fördjupad kunskap om hur lärare kan arbeta språkmedvetet för att stimulera en- och flerspråkiga elevers språkutveckling - kunna föra språkstödjande och utvecklande samtal

- ha kunskap om flerspråkig pedagogik

Arbetsmetoder

Föreläsningar, litteraturseminarier, besök i förskola och eller nybörjarundervisning, grupparbete

Kurslitteratur

Alatalo, Tarja (red). (2016). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. (271 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. (150 s)

Soltero-González, Lucinda; Sparrow, Wendy; Butvilofsky, Sandra; Escamilla, Kathy & Hopewell, Susan (2016). Effects of a paired literacy program on emerging bilingual children’s bilingual outcomes in third grade. Journal of Literacy Research. DOI: 10.1177/1086296X16653842. (19 s)

Quinn, Margaret F.; Hope, K. Gerde & Bingham, Gary E. (2016). Help Me Where I Am: Scaffolding Writing in Preschool Classrooms. The Reading Teacher, 70 (3) pp. 353–357. (5 s)

Wessel-Powell, Christy; Kargin, Tolga, Karen E. Wohlwend 2016). Enriching and Assessing Young Children’s Multimodal Storytelling. The Reading Teacher, 70 (2) pp 167–178. (13 s).

Hofslundsengen, H., Magnusson,M., Svensson, A-K., Jusslin, S., Mellgren, E., Hagtvet, B.E. & Heilä-Ylikallio, R. (2018). The literacy environment of preschool classrooms in three Nordic countries: challenges in a multilingual and digital society, Early Child development and Care. DOI: 10.1080/03004430.2018.1477773

Examination

Skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar, grupparbeten