Åbo Akademi

5 sp

Tidpunkt:
4-6/6 2019,
kl 9-16, 9-16, 9-12

Kursplats:
Skolgatan 9-11, (Hangö gymnasium) Hangö

Kursledare:
PeM Tom Nykvist

 

Målsättning och innehåll

Syfte är att få en fördjupad förståelse för hur barnets helhetsmässiga växande, utveckling, lärande, hälsa och välbefinnande stöds med hjälp av lek och rörelse. Vidare ska den studerande få fördjupad förståelse för olika rörelseaktiviteter och -färdigheter. Fysisk och motorisk utveckling, lek och rörelse som mål och medel,  läroplanernas innehåll.


Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studeranden kunna

  • redogöra för hur de på ett mångsidigt sätt planerar för lek och rörelse inom förskole- och nybörjarundervisningen med tanke på barnets helhetsmässiga utveckling och lärande

     

Arbetsmetoder

Gruppundervisning (teori och praktik), planering och genomförande av olika aktiviteter, litteraturcirklar och Moodle


Litteraturförslag

Glädje, lek och gemensamma aktiviteter. Rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:24.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors:  Utbildningsstyrelsen.

Rintala, P., Sääkslahti, A. & Iivonen S. (2016). 3-10-vuotiaiden lasten motoriset perustaidot. Liikunta & Tiede 53 (6), 49-55.
Tillgänglig på http://www.lts.fi/julkaisut/liikunta-ja-tiede/julkaisut/liikunta-ja-tiede/2016/6/tutkimusartikkelit/3%E2%80%9310-vuotiaiden-la

Sääkslahti, A. (2015). Liikunta varhaiskasvatuksessa. Jyväskylä: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

5 sp

Tidpunkt:
23-24/8 och 20-21/9 2019,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors


Kursledare: PeM Heidi Hellstrand

 

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i matematiska tänkandets utveckling hos barn i förskola och nybörjarundervisning. Studerande känner till hur de kan stödja den grundläggande begreppsbildningen samt vilka förutsättningar och eventuella hinder det kan finnas för lärande.


Lärandemål

Efter avslutad kurs bör studeranden

-kunna redogöra för olika sätt att utmana barnens tänkande så att det stödjer barnens   lärande.

-ha kunskap om vad grundläggande matematik är och kan vara, samt utvecklat förmåga att utmana barnen i deras förståelse.

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra matematikundervisning. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

Litteraturförslag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Palmér, H. (2016). Problemlösning som utgångspunkt: matematikundervisning i förskoleklass. Stockholm: Liber.

Sandahl, A. (2014). Matematikdidaktik – för de tidiga skolåren. Lund: Studentlitteratur

Solem, I. H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

 

5 sp

Tidpunkt:
25-26/10 och 22-23/11 2019,
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare:
PeM Ann-Britt Forsblom


Målsättning och innehåll

Syftet är att fördjupa studerandenas förståelse för barns lärande inom förskole- och nybörjarundervisningen. Vidare ska studerande få en djupare förståelse av planeringens, dokumentationens och utvärderingens betydelse för den pedagogiska verksamheten. Forskningens syn på förskole- och nybörjarundervisning, teorier om lärande samt läroplanernas intentioner problematiseras, diskuteras och synliggörs på olika sätt.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studerande

  • kunna redogöra för och motivera sin syn på förskole- och nybörjarundervisning

  • kunna redogöra för och diskutera olika teorier om barns lärande

  • visa förmåga att planera, dokumentera och utvärdera pedagogisk verksamhet inom förskole- och nybörjarundervisning

 

Arbetsmetoder

Gruppundervisning (teori och praktik) processdagbok (individuellt), observations- och intervjuuppgift inom förskole- och nybörjaundervisning, litteraturcirklar, Moodle

 

Kurslitteratur:

Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Eriksson, M. (2015). Nya Skolans självvärdering – att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME Förlag.

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Jensen, M. (2011). (red.). Lärandets grunder – teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

5 sp

Tidpunkt och kursplatser:

31/1-1/2 2020,
kl 18.15-21, 9-15
Kurplats: G18 (sal 101), Georgsgatan 18, Helsingfors

2-3/6 2020,
kl 13-16, 9-15
Kursplats: Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö


Kursledare:
PeM Ida Berg och Maria Svens från Kvarkens naturskola (Natur och miljö)

 

Målsättningar och innehåll

Kursen syftar till att utveckla studerandes insikter i barns utveckling gällande det naturvetenskapliga tänkandet samt lärande för hållbar utveckling. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande, genom att iaktta, samtala och reflektera, detta skall fungera som en grund för lustfyllt lärande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs bör den studerande:

-ha kunskap om hur de kan utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft för att skapa goda lärandetillfällen

-fördjupat sin förståelse för vikten av hållbar utveckling

 

Arbetsmetoder

Föreläsningar samt konkreta övningar förankrade i forskning inom området för att ge studerande verktyg att didaktiskt genomföra kreativa lärandetillfällen inom det naturvetenskapliga området. Diskussioner, presentationer och seminarier är också viktiga inslag i kursen.

 

Litteraturförslag

Areskoug, M., Ekborg, M., Rosberg, M. & Thulin, S. (2016). Naturvetenskapens bärande idéer för förskollärare. Malmö: Gleerups.

Barr, A., Nettrup, A. & Rosdahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet

Behrenfeldt, L., Brömster, E., Eadie, G., Fredman, A., Grantz, H., Gustafsson, J., Jansson, B., Lindblad, S., Lundberg, L., Manni, A., Tedenljung, A., Wohlin, A. & Nymna, I. (2015). Att lära in ute för hållbar utveckling. Vimmerby: Outdoor teaching förlag

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. (2014). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I. & Vikström, A. (2013). Vägar till naturvetenskapens värld – ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.

Tampio, H & Tampio, M. (2014). Ulos oppimaan. Sata idea ulko-opetukseen. Juva: PS-kustannus.

Artiklar och annan litteratur enligt kursledarens anvisningar

(De gamla delkurserna Etik och livstolkning 2 sp samt Konst och skapande i helhetsperspektiv 3 sp försvinner härmed)

 

5 sp

Kursen är tyvärr inhiberad på grund av ett för litet studieintresse!

Tidpunkt:
10-12/6 2019
kl 9-16, 9-16, 9-12

Kursplats:
Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö

Kursledare och examinator: Fil.Mag Maria Normann

 


Lärandemål


Kursens syfte är att granska tolkningar av brott, avvikande beteende och utsatthet för brott ur ett genusteoretiskt och intersektionellt perspektiv. Under kursens gång behandlas kriminologisk teori men även praktiska följder av kriminologisk teori och forskning. Särskild vikt läggs vid att förstå hur synen på sexualitet och genus formar handlingar, tolkningar av dem och deras konsekvenser på olika nivåer inom prevention, påföljd, brottsofferhjälp mm.


Efter avlagd kurs

- kan studeranden analysera populärkulturella och mediala beskrivningar av brott ur ett genusteoretiskt perspektiv

- förstår studeranden skillnader och likheter i kvinnors och mäns avvikande och antisociala beteende

- Kan studeranden argumentera för betydelsen av att inkludera ett genus- och intersektionellt perspektiv på klassiska och aktuella kriminologiska frågeställningar

 

Målgrupp:

yrkesverksamma och studerande i socialpsykologi, genus- och statsvetare, juridikstuderande, antropologi, journalistik, socionomer, ungdomsarbete, till och med konstvetare och datanomer och historiker. 
 

 

Examination

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

 

Litteratur:


Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.

Valda delar ur

Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur
Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur

Barter Christine, McCarry Melanie, Berridge David and Evans Kathy: Partner exploitation and violence in teenage intimate relationships. University of Bristol, 2009. Valda delar.http://www.nspcc.org.uk/Inform/research/findings/partner_exploitation_and_violence_report_wdf701 29.pdf


Bredström, A: "Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av 'invandrarkillar' I svensk media" I (red.) de los Reyes, Molina och Mulinari Maktens (o)lika förklädnader.
Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm, Atlas, 2001.


Christie, Nils: ”Det idealiska offret”. I Sahlin, I, Åkerström, Det motspänstiga offret. Lund, Studentlitteratur. 2001.


Lander, Ingrid, Ravn, Signe, Jon, Nina: Masculinities in the Criminological Field. Control, Vulnerability and Risk-Taking. Taylor and Francis. 2016

 

5 sp

Kursen är tyvärr inhiberad på grund av ett för litet studieintresse!

 

Tidpunkt:
27-28/9 och 8-9/11 2019
kl 18.15-21, 9-15

Kursplats:
G18, Georgsgatan 18, Helsingfors, sal 101

Kursledare och examinator: Fil.Mag Maria Normann

Lärandemål:

Kursens syfte är att presentera en översikt över det brottsförebyggande fältet. Målsättningen är att studeranden känner till grundläggande brottsförebyggande begrepp, preventionstyper och preventionsnivåer samt den teoretiska förankringen för olika förebyggande delområden. Fokus ligger på förebyggande av brott, skador av brott och av rädslan för brott. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den praktiska tillämpningenav det teoretiska och begreppsliga. Under kursen tillämpas teori på aktuella förebyggande åtgärder och fenomen.

Efter avlagd kurs

- Kan studeranden identifiera de olika preventionsnivåerna i vardagsnära lösningar, praktiker och projekt

- Kan studeranden med egna ord förklara den samhälleliga betydelsen av att förebygga brott

- Tillämpa teori och kunskap för att skapa en brottsförebyggande idé

Målgrupp:

yrkesverksamma och studerande i socialpsykologi, genus- och statsvetare, juridikstuderande, antropologi, journalistik, socionomer, ungdomsarbete, till och med konstvetare och datanomer och historiker.

Examination

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

Litteratur:


Valda delar ur

Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur

Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur

Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.

 

Genus och kriminologi (5 sp): 10-12/6 2019, kl 9-16, 9-16, 9-12 i Hangö  
Förebygga brott, skador av brott och rädsla för brott (5 sp): 27-28/9 och 8-9/11 2019, kl 18.15-21, 9-15 på G18, Georgsgatan 18, Helsingfors
Kursena är tyvärr inhiberade på grund av ett för litet studieintresse!

5 sp

Kursplan

Förebygga brott, skador av brott och rädsla för brott, 5 sp

Examinator : Fil.Mag Maria Normann

Lärandemål:

Kursens syfte är att presentera en översikt över det brottsförebyggande fältet.

Målsättningen är att studeranden känner till grundläggande brottsförebyggande

begrepp, preventionstyper och preventionsnivåer samt den teoretiska förankringen för

olika förebyggande delområden. Fokus ligger på förebyggande av brott, skador av brott

och av rädslan för brott. Särskild vikt läggs vid att synliggöra den praktiska tillämpningen

av det teoretiska och begreppsliga. Under kursen tillämpas teori på aktuella

förebyggande åtgärder och fenomen.

Efter avlagd kurs

- Kan studeranden identifiera de olika preventionsnivåerna i vardagsnära

lösningar, praktiker och projekt

- Kan studeranden med egna ord förklara den samhälleliga betydelsen av att

förebygga brott

- Tillämpa teori och kunskap för att skapa en brottsförebyggande idé

Målgrupp:

Studerande i sociologi och beteendevetenskaper, yrkesverksamma som i arbetslivet

som jobbar med socialt arbete.

Examination

Examination för närstudier: Obligatorisk närvaro, gruppuppgifter, hemuppgift

Litteratur:

Valda delar ur

Sarnecki J, 2014. Introduktion till kriminologi Volym 1. Studentlitteratur

Sarnecki J, 2015. Introduktion till kriminologi Volym 2. Studentlitteratur

Examinatorn anvisar övrig litteratur vid kursstart.

Utvecklingsstörning och autism, 5 sp

Profilmoduler utgör enskild kurs i specialpedagogik

 

Tidpunkt:
10-12/6 2019
kl 9-16, 9-16, 9-12

Kursplats:
Skolgatan 9-11 (Hangö gymnasium), Hangö

Kursledare:
speciallärare Catarina Lindroos

 

Målsättning och innehåll

Kursens syfte är att ge kunskaper om utvecklingsstörning och autism med fokus på habilitering och undervisning av barn och unga med utvecklingsstörning och autism.

 

Innehåll:
- Begrepp, orsaker och förekomst samt kartläggning av funktionsnivå och stödbehov
- Tidig habilitering och nätverksarbete
- Stödåtgärder i dagvård, skola och arbetsliv
- Undervisningsarrangemang, undervisningsmetoder och pedagogiska arbetssätt

 

Litteratur:
Litteraturen väljs i samråd med utbildaren (examinatorn) (600-800 sidor)

Seppälä, Heikki (2017). Erilaiset eväät Kirja kehitysvammaisuudesta. Helsinki: Opike

Söderman, Lena och Antonson, Sivert (red) (2012). Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber

Kaski, Markus (red), Manninen, Anja & Pihko, Helena (2012). Utvecklingsstörning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen

Carlsson Kendall, G. (2015) Elever med neuropsykiatriska svårigheter: vad gör vi och varför? (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur

Sjölund Anna, Jahn Cajsa, Lindgren Ann & Reuterswärd Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur Akademisk

Övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar

 

 

 

 

 

Koncentrationssvårigheter - AD/HD, 5 sp

Profilstudiemodulerna utgör enskild kurs inom specialpedagogiken

 


Tidpunkt:
30/8-1/9 2019 (fr-sö)
kl 18.15-21, 9-15, 9-15

Kursplats:
G18, rum 101, Georgsgatan 18, Helsingfors

Kursledare:
speciallärarna Catarina Lindroos och Mona-Lisa Möller

 

Målsättning och innehåll:

Syfte:
Kursens syfte är att ge grundläggande teoretiska kunskaper om barn med AD/HD och olika koncentrationssvårigheter; symptom, orsaker, förekomst, funktionsnedsättningar och behandlingsmetoder. Kursen ger också grundläggande kunskaper om hur AD/HD och olika typer av beteendestörningar inverkar på barns och ungas liv samt hur man kan bemöta och ge stöd inom dagvård och skola.



Innehåll:
- Teoretisk kunskap om AD/HD och till diagnosen hörande tillkommande svårigheter
- Orsaker, förekomst, diagnosticering, uttrycksformar i olika åldrar samt behandlingsmetoder
- Förhållningssätt, bemötande och stödformer i dagvård och skola
- Specifika behandlings- och interventionsmetoder
- Identifiering av barn och unga med krävande beteende i dagvård och skola
- Stödåtgärder och praktiska undervisningsarrangemang
- Lärarens stödpersoner och samarbete hem - skola

 

Kurslitteratur:

Dufva, V., Koivunen, M. (2012). ADHD diagnstisointi, hoito ja hyvä arki. Jyväskylä: PS-kustannus.

Kadesjö, B. (2008). Barn och koncentrationssvårigheter. Stockholm. Liber.

Kendall Carlsson, G. Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför? Lund: Studentlitteratur (VALDA DELAR)

Rief, S. (2003). The ADHD Book of Lists: A Practical Guide for Helping Children and Teens with Attention Deficit Disorders. San Fransisco: Jossey-Bass.

Övrig litteratur enligt föreläsarens rekommendationer